Dato: 8. april 1848
Fra: Fredrika Bremer   Til: H.C. Andersen
Sprog: svensk.

Årsta d. 8 April 1848.

Forträffliga Sagoberättare och gode vän!

O! Jag ville att Ni hade varit har i går aftons, då vi i ett litet sällskap af slägtingar och vanner, (herrar och fruntimmer) läste högt era sagor, att ni hade hört hvilka hjerteliga skrattsalvor framka11ades af "Flipperne" af "Kjerestefolkene" af flera ställen i flera andra af Era sagor, och sett huru en af sällskapet (jag säger icke hennes namn) fick så ljufligen gråta ut under läsningen af "den grimme Elling", tårar som hade under några dagar samlat sig tunga och tryckande kring hennes ögonlock och i hennes sinne, och välsignade Er för denna ljufliga känsla; (Ty när åskmolnen löst sig i tårar blir luften derefter lättare, renare). Jag önskade att ni hade förnummit huru lätta och ljusa alla sinnen blefvo under denna läsning, och ni hade då afven förnummit lifligen huru skön skaldens lott ar; huru han efter jordskalf och storm kommer som det sakta väder i hvilket Guds ande är, väckande vår-vindar och vårblommor i vinterkulna nejder. Ja, midt under de hvälfningar som skaka jordens riken, som hota att indraga a11a folk i ett stort krig, och som låta alla menniskor, äfven slägtingar och vänner, drabba tillsammans i tvist och dispyter, ja, midt under denna förbistring tvingar oss den intagande Sagoberättaren att glomma allt för att lyssna till hans "Eventyr", le och sörja och tjusas af dem, och ha glada, fridfu11a stunder med hvarandra.

Under de tumultuariska rörelser som för närvarande genomgå Europa är min tröst liksom Er, att "En kan icke rubbas eller afsättas - Gud!" Och jag känner hans anda gå genom verlden i nationernas friare andedrägt deras vaknade känsla af sjelfständighet i de många odödliga ord och tankar som i denna tid ha låtit höra sig ur folkens bröst och som vittna om ett stort medvetande. Äfven Danmark har nu tagit säte och stamma bland de fria folken på jorden, och det ar en glädje att se med hvilken enhällighet Konung och folk hos Er gått tillsammans! Sådan gång måste ha lycka med sig!

Er landsman, professor Krüiger, som har varit god och tillbringat hos mig en afton, skall bringa Er dessa rader, som vilja säga Er min hjertliga tack, och föra till Er många obekänta vänners hälsningar från Sverige. Min Mor och syster (som sjelf liknar ett af Era allvarligt-skämtande-lekande Eventyr) hälsa Er hjertligen.

Oelenschläger Thorwaldsen, Anderson, Ingemann ära Namn allmännt kända och älskade i Sverige. Grundtvig och Martensen ära två som jag önskar skola blifva det. De ära ännu har al1tför litet kända. Men mig ära de mycket värda och kära. Och Gud skelåf! våra folk lära allt bättre förstå och älska hvarandra! - Vi ha i Stockholm haft några dumma och råa upptåg. Men vi skäms nu så f¨rr dem att vi gerna ville ha dem gömda och glömda. Må den stundande Påsken hemta Er liljor och ljufva tankar och åt oss alla - Frid! -

Lef väl!

Er tacksamma vän

Fredrika Bremer.

Jenny Lind reser nu snart ifrån oss. En vackrare rol än den hon spelat i Stockholm hela vintern är knappt tänkbar. Sveriges tacksamhet och välsignelse medför hon derfor. Vi ämna har låta prägla en medalj öfver henne till minne af hennes vackra och adla beteende här denna vinter.

Tekst fra: Se tilknyttet bibliografipost