Dato: 1. december 1848
Fra: Fredrika Bremer   Til: H.C. Andersen
Sprog: svensk.

Vår alskelige Sagodiktare

H. C. Andersen kan ej se någonting besynnerligt deri att, menniskor bli förtrollade så att de icke komma fram dit de ämnade sig förran tiden längesedan är förbi då de låfvade komma och då man väntade dem. Det hör till ordningen i hans verld. Att sådant nu skett mig i virkligheten det bekymrar mig litet, och låter mig frukta att det torde gå med mig som med folket i sagorna som komma för sent. Det vill jag nu emedlertid pröfva. Och om jag om fredag, eller lördag i nästa vecka vid min ankomst till Köpenhamn får se på stranden Digteren Andersens vänliga anlete då skall jag tanka: o! det är tid ännu! Huldrerne ära ännu qvar och ära blida för mig. Och då är ingen nöd!

Min van Kyrkoherden Böklin en liten svåra lärd man, som följer mig till Malmö, gör hoppas jag äfven resan öfver sundet for att med mig se Danmarks Kongestad. Er känner han redan och håller af genom Era äfventyr, och känner för öfvrigt Dannmark dess historia, författning och folklif bättre än troligen mången Dansk man.

Adieu och snart - god dag om Gud så vill!

Er tillgifna

Fredrika Br.

Chstad. d I Decem. 1848.

Tekst fra: Se tilknyttet bibliografipost