H.C. Andersen-centret ved Syddansk Universitet. Hjemmesiden er en base for forskning, tekster og information om og af H.C. Andersen. Man kan finde materialer om (nøgleordene) eventyr, forfatter, litteratur, børnelitteratur, børnebøger, undervisning, studie, Victor Borge, HC Andersen, H. C. Andersen, liv, værk, tidstavle og biografi, citater, drømme, FAQ, oversættelse, bibliografi, anmeldelser, quiz, børnetegninger, 2005 og manuskripter
The Hans Christian Andersen Center

Brev fra Fredrika Bremer til H.C. Andersen 8. august 1860

Hop forbi menu og nyheder

Dato: 8. august 1860
Fra: Fredrika Bremer   Til: H.C. Andersen
Sprog: svensk.

Melanes dal, Naxos, d. 8 Aug 1860

De sednaste ord jag hörde om Dem, käre Andersen, voro från Henriette Wulff. Hon talade med såmycken glädje om nya Historier dem De nyss utsändt i verlden, och nya arbeten dem De beredde. Digtens gyllne strömmar flödada friskt för Dem, hos henne det varme, glada deltagendets för vännen och skalden. Det var kort före hennes afresa til den nya verleden. Så - tystnade hon för altid på jorden. Hon gick til en annan ny, högre verld än den hon ämnade sig til. Men denne uhyggliga natt, det fasansfulla mörker i hvilka hon försvann! ... Har sedan intet blifvit bekännt om hennes sista stund? Var ingen vän då nära henne? Hennes Amerikanska vän Marcus Spring har i tidningarne begärt upplysninger om hennes död men fått inga! . .

Det var på Sicilien jag fick dessa sorgebud. Från Sicilien reste jag til malta från Malta til palestina. Sedan en tid hade jag kännt en mäktig dragning dit för att der egna mig helt åt ett stort, heligt minne och så prägla det djupare in i min själ. Mycken måoda, ofte och så vådligt ännu för resande, synnerligen för ensamma resande såsom jag, lika okunniga i att styra hästar som i att tala Arabiska. Nu måste jag lära mig båda delarne. Lärdomen blef ej stor men lyckan desto större. Med dumdristighet och Gudsfruktan slår man sig igenom alla hinder. Och för de öfvervundna mödorna och svårigketerna hvilken skatt af rika intryck, af ljus och lif och fröjd - alldrig att förgäta, omöjlig att til fyllest värdera! Till häst, som en Arab, och anförd ensamt af en Arab tågade jag genom Gallileen, såg Genesareth, Tiberias, Tabor Cana m.m. sedan jag i fyra månader vistats i Jerusalem, besögt Bethlehem, Jordansdalen, Jericho, döda Hafvet, m.fl. orter kring den gamla ryktbara staden. Scener och syner allt är här ovanligt, egendomligt, pittoreskt, men tilfredsställer icke sinnet som älskar menskoadel och menskoväl. Dock äro utsigterna från Palestinas berg och kullar af en stor och egendomlig skönhet. Så den från Oljoberget och den från Thabor. De äro värdiga de uppträden som gjort dessa höjder till heligea höjder för menskligheten. Min resa i Gallileen var blommen af mit lif i Palestina. Från Carmel och Caipha reste jag in i Syrienoch i Libanons berg, såg sedan åtskilliga kunststäder af mindre Asien, dråjde i Smyrna, på Mithylene och slutligen några veckor i Constantinopel. Derifrån kom jag till Athen, förlidet år i Augusti månad, såg ännu denna höst Argos, Arcadien,Sparta, Corinth,kom åter til Athen der Drottningens Hofpredikant Pastor Hansen och hans fru (båda Holsteinare) hade vänskapsfullt erbjudit mig hus och hem. Der har jag lefvat denna vinter, som en vän med vänner, sett allt i och omkring Athen, deltagit i Hoflif och sällskapslif, men varit lycklig fremför allt i mitt hemlif, som, i sanning varit mig allt hvad min själ kunde önska. Under dennea vinter har jag redigerat för tryckpressen min resdagbok hållen under resan i Schweits och i Italien. Detta har varit mig ett drygt arbete. att det skall bära någon god frukt är min förhopping. Dagens blomma under denna vinter har varit mig Aftonen. Ty med den kom Pastor Hansens läsning högt af goda, mig vigtiga böcker, dem jag utan med hans hjelp icke kunnat läse ty båda ögon och förmåga att läsa hafva för mig mycket aftagit. Ofta dock, då jag rätt ville förnöja mitt goda värdsfolk, och en eller annan af deras gäster, lästa jag en stund sjelf, och då var det alltid en Saga af Andersen, (ur den tyska öfversättningen af hans sagor den jag skänkt fru Hansen til Julklapp) och ingen annanan än jag fick läsa högt dessa sagor ty man var så god och sade mig att ingen annanan än jag kunde läsa dem rätt. Och då var det en lust att se huru mina vänner storskrattade eller gåfvo på ett eller annat sätt deras fröjd och nöje tilkänna. Men icke blott Dereas histoier kände mina Holsteinska vänner, äfven Ingemans kände och älskede de! På Danskarne äro de i öfrigt rätt "böse". Och huru är det? Huru har det lilla goda landet, Danemark, på en gång blifvit en så elak styfmoder mot Holstein?! - Deremot måaste Dannemarks ädelsinnade Skalder upphöja sina röster.

Vintern var Gudomlig i Athen. Gudarne på Olympen kunde ej hafva den skåonare. Men Maj kommed värme, somi Juni blef såsom den kunde vara i hellvetet. Jag tyckte att man kunde dö af att smälta bort deri. Men Kung otto hade lånat mig sin kutter för en resa till gGrekiska öarne,och så snart det ske kunde gick jag om bord på den, fick nytt lif af hafvets flägtar och har nu i tre veckors tid flugit omkring på Ægeiska hafvet från Ö til Ö, från tempelruin til tempelruin, slog mig så ned i en af Naxii sköna dalar fåor att smaka Ölifvet och ensligheten under detta himmelsstreck har rätt njutit detta (nu snart i andra tre veckor) och fortsätter om några dagar min Ö-resa til Eubea och til Paros. Sedan vänder jag åter till Athen der ja dröjer änu öfver denna vinter, hvarefter jag reser hem. Jag är nu nöjd med hvad jag sett af jorden och dess folk; Allt har sin tid och jag känner at min hvilotid är kommen.

Jag reser hem genom Tyskland; dröjer trol. något i Wien, i Weimar, i München och i Dresden. Skall jag få se demi någon af dessa städer, eller - - skrif mig till, käre Vän, och säg mig hvar de är, hvad de gör, hvad de ämnar för närmaste framtid?! Låt mig veta om vi kunna mötas på min hemväg eller - i mitt hem, i Stockholm. Säg mig ock om våra gemensamma vänner i Köpenhamn och allt om Dannemark. Jag hoppas att Dannemark och Sverige skola blifva ett en dag, såsom de allaredan äro det i ande och hjerta. Adressera deres bref till "la legation de Sučde et de Norvege ā Atenes" , och tänk på mig alltid som Deras systerligt tillgifna

väninna

Fredrika Bremer.

Hälsa alla Danska vänner som vilja hafva en hälsning från mig. I Rom lärde jag känna en elskvärd dansk musicus vid namn Ravnkilde. Af honom hörde jag om Hartmans gifte med fröken Jacobsen, och om Sophie Hartmans död. Den arme Gade! Och vår unge Vän Böjesen hvad är hvad gör han. Det var en renhjertad älskvärd Yngling som jag af hjertat önskar allt godt! Och Drewsens och unga Collins, säg mig om Dem och om alla Deres vänner.

Tekst fra: Se tilknyttede bibliografiposter