Dato: 30. juni 1850
Fra: Per Daniel Amadeus Atterbom   Til: Bernhard Severin Ingemann
Sprog: dansk.

[...]

Kort före midsommarn besökte mig Andersen i Upsala; men han lärde känne mig på ett för mig föga f¨rmånligt sätt; jag liknade då en aftynad åne stadd i sitt allramattaste nedan. Jag var nämligen då en sjukling till kropp och själ, i följd af mycken och långvarig ansträngning, - slutliligen af det odrägliga bestyr med Student-Examina och annat dylikt bråk, som då tillhörde mig i egenskap af Philosophiska Facultetens Decanus. Han förekom mig älsklig och treflig. Märkv¨rdigt, at i denne järnhårda, frostiga, förbistrade tid en sådan poetisk paradisfågel kan existera! fladdrande gladt från land til land, från rosenträd till rosenträd, alla människors vän och lefvande ideligen i sagor! - Han berättade mig, att han så ofta, som möjligt, plägar tillbringe nogon tid hos Dem och Deres Maka: "emedan man alltid blir bättra i deres sällskap". Det tror jag nog! och, vill Gud, så skall jag shjelf, nästa sommar, personligen erfara det ännu en gång.

Tekst fra: Se tilknyttet bibliografipost