Dato: 8. november 1843
Fra: Fredrika Bremer   Til: H.C. Andersen
Sprog: svensk.

Årsta d. 8 Nov- 43.

Det var vid Caffefrukost-bordet i mitt soliga skrifrum i Stockholm, som Jenny Lind och jag för några dagar sedan samtalade om vår vän Andersen, och - förtalade honom gemensamt på bästa vis. Ja, bästa Andersen, visserligen har ni en vän i mig, och i Mlle Lind också, och i oss båda sanna beundrarinnor af Ert sköna och välgörande skaldskap, ni må för öfrigt tala på prosa eller vers. Men jag ser af det lilla bref Mlle Lind lemnade mig från Er, att det nu ej lär löna mödan tala med Er om någon annan än henne. Och jag skall också göra det straxt, men först vill jag tacka Er för detta lilla vänliga bref och för ett annat Do Do från Paris, med Er landsman Herr Krüger, den vi alla tyckte mycket om. Och nu fort till - Jenny Lind! Ja, Ni må icke tro att ni i Köpenhamn ha först upptäckt hennes värde, hennes förtjusningskraft. Hon är allt ifrån sitt första uppträdande på lyriska scenen den svenska publikens älskling. Blommor regna för hennes fötter, Friare äfvenså (ehuru icke så tätt) och i öfrigt intager hon lika mycket fruntimmer som männer genom sitt blygsamma, naturfriska, behagliga väsen. Det är en mångfaldigt rikt begåfvad natur - Gud bevare henne! Jag har alltid varit svag för hennes person, och lika som alla här förtjust i hennes underbara gåfva som sångerska och skådespelerska. Vill Ni se Jenny Linds öga blixtra, och hela hennes anlete och väsen genomstrålas af glädjens och ingifvelsens skönhet, så tala med henne om hennes konst, om det sköna och oskyldiga i den, om dess välgörande verkan på menskosjälar. Men vill Ni se det djupaste och vackraste, så tala med henne om religionens djupaste läror, om Guds nåd och vilja, om allas lika värde och rätt inför honom, om hans uppenbarelse i Cho om alla menskors bestämmelse, - se då tårar af glädje och rörelse skölja öfver det unga ansigtet med dess barnsliga uttryck och blicken stråla fromt och stort, då - då är hon vacker! Den allmänna rösten säger henne forlåfvad med Hr Günther, en ung skådespelare och sångare vid vår Opera. Han har en vacker, melodisk röst, sjunger väl, ser hygglig ut, utan att vara vacker, har lefvat ett temmeligen lättsinnigt lif, men tyckes stadgad og förädlad genom denna sin sista, och vackraste kärlek. Mlle Lind erkänner tillgifvenhet för honom, men är rädd för giftermålet, och skulle hälst lefva ogift. Men, stackars barn, hon står bra ensam i verlden med ett par ohyggliga föräldrar som hon underhåller men måste fly, och för öfrigt - ingen. Hon behöfver ett stöd och en pålitlig vän. Måtte Herr G. blifva för henne hvad hon behöfver! Får jag nu tala om något annat än Jenny L.? (Men gerna talar jag om henne!) Då vill jag tala om - t. ex. om Ahasverus. Jag har stor vördnad för honom och - någon rädsla! Icke underligt! Sjelfva drottning Esther dånade ju inför hans fruktansvärda majestät, och jag stackars Hvardagsbarn! - Men allfvarsamt: jag är kär i era beskrifningar af den Danska Naturen och i era danska bilder och är intolerant mot hvem och hvad som går i vägen för min kärlek och drar Er från det som - - ingen gör så väl som Ni. Ack! Att vara en andlig representant af sit fosterland att tolka dess lif och egna skönhet för andra folk och derigenom göra dess värde kännt och erkännt - hvad högre och ädlare värf kan väl finnas?! Forlåt o Ahasverus, att jag ville draga bort din skald från dig till sina hem-Gudar! Och straffa mig, om du behagar, med att låta mig knäböja i beundran för dig, ja äfven dåna som sal. Esther; men det vore dock starkt! Och nu till slutet ett litet ord om mig sjelf. Jag lefver lycklig och tacksam i min stilla krets; och förtretar mig blott öfver att jag ej gör mer än jag gör. Ty det är alltför litet. En bok har jag dock nu skrifvit färdig och skall sända er i slutet af denna månad. Skall jag sända den den vanliga bokhandelsvägen och till den Reitzelska bokhandeln? Eller vet Ni någon bättre väg? Rykten äro här gängse som säga att Ni nästa sommar kommer till Sverige. Är det sannt? Om så, så glöm icke Årsta och att Ni der har sanna vänner och framför allt en sann Veninde i Fredrika Bremer

Tekst fra: Fredrika Bremer og hendes venskab med H. C. Andersen og andre danske