H.C. Andersen centret

ESTLANDER, C. G., Andersen sagoberättare för barn eller för hvilka? Finsk Tidskrift III (jul.-dec.), pp. 385-403.
Anm. af bl.a. K. J. Backmans svenske oversættelse, Sagor och berättelser (1877). - [..] en lige saa bornert som ondskabsfuld Artikel (H. Topsøe-Jensen, Berlingske Aftenavis 2. jul. 1948). - Optrykt med udeladelse af indledningen, ca. 1 1 / 2 p., i Ny illustreret Tidende V 1878, pp. 6, 11-13, 19-22, 27-28, 30 (Andersen som Æventyrfortæller for Barnet eller for hvem?), - samt derefter i Nær og Fjern "H.C. Andersen og Børnene" VII 1877-78, nr. 291, pp. 7-9, og nr. 292, pp. 12-14 (H. C. Andersen og Børnene); den usignerede anm. af Breve fra H. C. Andersen, smst., nr. 307, pp. 10-12, former sig som en kommentar til CGE's artikel. - Optrykt in extenso 1905 (nr. 197 ndf.).

(Bibliografisk kilde: HCAH da: 2000/390)

ESTLANDER, C. G., Andersen sagoberättare för barn, eller för hvilka? I hans: Från flydda tider. Uppsatser, skildringar och tal. Helios, Helsingfors. Pp. 63-91.
Optryk af nr. 32 ovf.

SCHULZ-EULER, CARL FR. (medd.), Ein Brief und ein Gedicht von Hans Christian Andersen. Im Spiegel der Handschrift (Frankfurt a. M.) II, Lieferung 10, [5] pp.
Pp. [1]-[4]: facsimile af brev af 28. dec. 1846 fra HCA til CFS-E og af K. A. Mayers oversættelse af Det døende Barn (in der Onginalhandschrift des Dichters); p. [5]: kommentarer.
[Brevet er til HCAs tyske oversætter Karl August Mayer].

(Bibliografisk kilde: HCAH)

HOLMSTRÖM, MARIA, Den danske sagoskalden H. C. Andersen skildrad för barn och ungdom. Sveriges Vår, Uppsala. 54 pp. (Biblioteket Sveriges Vår, II.)

(Bibliografisk kilde: HCAH II-25)

STRINDBERG, AUGUST, H. C. Andersen. I hans: Samlade Skrifter , LIV (= Suppl. I): Efterslåtter. Albert Bonnier, Stockholm. Pp. 443-45.
Oprindelig offentliggjort i Politiken 2. apr. 1905 (signeret: August Strindberg, elev av H. C. Andersen).

August Strindberg H. C. Andersen. Till Andersen-jubileet 2 april 1905. I Sverige säga vi inte ens H. C., vi säga Andersen rätt och slätt, ty vi känna endast en Andersen, och det är Andersen. Det är vår och våra föräldrars, vår barndoms, vår mannaålders och vår ålderdoms. När jag som barn fick fatt i en julkalender, hoppade jag alltid över verserna, ty de föreföllo mig så konstlade och prosaiska. Då så Andersens sagor föllo mig i händerna, frågade jag en äldre sakkunnig, om inte detta var poesi. “Nej, det är prosa!” svarade den vise mannen. - “Är detta prosa?” Så minnes jag det lilla kvartformatet med frakturstilen, jag kommer ihåg träsnitten, pilträdet som hörde till “Elddonet”, “Bollen och snurran”, “Tennsoldaten”, “John Blund” (Ole Luikø je), “Snödrottningen” och alla de andra. Och när jag läste och hade läst, blev livet mig så surt. Detta förfärliga vardagsliv med dess småaktighet och orättfärdighet, detta trista enformiga liv i en barnkammare, där vi plantor stodo för tätt och trängdes, kivades om maten och gunsten, blev mig outhärdligt, ty jag hade i Andersens sagovärld fått visshet om tillvaron i en annan värld, en guldålder, i vilken det fanns rättvisa och barmhärtighet, i vilken föräldrarna verkligen smekte sina barn och inte b a r a drogo dem i håret, i vilken något för mig absolut okänt kastade ett rosenskimmer även över fattigdomen och förödmjukelsen, det skimmer som med ett nu oanvändbart ord kallas: kärleken. Också om Orfeus erinrade han, denna skald, som sjöng på prosa, så att ej blott djuren, växterna och stenarna lyssnade och rördes, utan så att leksakerna fingo liv, tomtar och troll blevo verkliga, skolböckerna, dessa fasans ting, blevo poetiska, ja han gav hela Danmarks geografi på fyra sidor! Det var en häxmästare! Så skildes våra vägar. Men vid tjugufem års ålder skulle jag en dag åt en förläggare översätta “Andsersens sista sagor”. Jag märkte nog att tiden gått fram över både honom och mig. Utilismen och nationalekonomien hade då sin tid, och det var inget ont i det, men Pegasus hade blivit spänd för plogen. Dessa sagor vore litet prosaiska, men en av dem var rolig; den hette “Den stora sjöormen”och handlade om telegrafkabeln i Atlanten och om fiskarnas grubblande över denna nya fisk, “som det inte var något slut på”. Det var bra påhittat, och det minns jag ännu. Då jag blev trettio år, skulle min vän Carl Larsson illustrera Andersen, och då förnyade jag bekantskapen, men då hade jag den glädjen att kunna sätta boken i händerna på m i n a barn. Och som de voro barn av sin tid, så frågade de mig, om “det var sant allt det där”. Jag minns inte vad jag svarade! Det var nämligen omkring 1880, då alla gamla sanningar vore satta under diskussion. Jag blev fyrtio år och upptäckte Andersens romaner, på tyska. Jag förundrade mig över den orättfärdighet, varmed man behandlat Andersens romaner. “Bara en spelman” är ju en stor saga, och en av de bästa, och att en roman är poetisk, kan inte längre anses som ett fel! Jag blev femtio år och kom till danska kusten. Cavling kommer ihåg det. Jag bodde i ett lusthus medrankor på väggen; jag strövade omkring i bokskogen och simmade i Öresund, och så lånade jag på lånbiblioteket Andersens Eventyr. Nu ska vi se, om de ha hållit sig! De hade hållit sig! - Elddonet gav ännu gnistor, pilträdet grönskade, tennsoldaten skyldrade gevär, fastän han varit i beröring med rännstenen, och detta år 1900, sedan utilismen och nationalekonomien rullat fram med sina ångvältar. Det var en stark karl! Om lördag fyller min yngsta dotter fyra år, och då skall hon få Andersens sagor, på danska, i vart fall för att hon må titta på bilderna. Kanske hon också kan läsa sagorna, fast jag inte vet det; hon är ju ett underbarn, och hennes mormor var danska, från Odense. Andersen håller sig, och Anbdersen följer mig! Politiken frågar slutligen vad jag har Andersen att tacka för. Jag svarar: Läs mina enkla S a g o r av 1903, och se själv var jag har gått i lära! Många lärare har jag haft: Schiller och Goethe, Victor Hugo och Dickens, Zola och Peladan, men jag vill lika fullt underteckna denna intervju med August Strindberg,
Elev av H. C. Andersen.
(Politiken 2 april 1905, omtryck i Samlade skrifter, femtiofjärde delen: Efterslåtter, 1920) = aaj267

(Bibliografisk kilde: HCAH 2004/121)

BITSCH, VIGGO, Barn Jesus i en Krybbe laa. Hjem og Skole XX, pp. 19-20.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

AAKJÆR, JEPPE, Markedet og Markedsviser. [Holstebro.] Pp. 21-25.
Om Det døende Barn.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

LARSEN, J. K., Nyprovençalsk Renaissance. Felibrigens Forudsætninger og Tilblivelse. H. Hagerup, København. Pp. 112-13.
Om Det døende Barn.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

CEDERBLAD, JOHANNE GRIEG, H. C. Andersen. Gyldendal Norsk Forlag, Oslo. 34 pp. (Serien Barn og bok.) - Anm.: Arne Portman, Berlingske Aftenavis, 30.5.1950.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1950/28)

HØYBYE, POUL, H. C. Andersens franske Ven Xavier Marmier. Branner & Korch, København. 94 pp. (Studier fra Sprog- og Oldtidsforskning, 214.)
XM's forbindelse med HCA behandles spec. i kapitlerne VI (pp. 38-49) og IX-X (pp. 64-75). - Som tillæg aftrykkes pp. 86-87 XM's oversættelse af Det døende Barn. - Anm.: Chr. Kirchhoff-Larsen, Børsen 2.-3. sep. 1951; Paul V. Rubow, Berlingske Aftenavis 6. jan. 1951; Hakon Stangerup, Jydske Tidende 7. jan. 1951 og Fyens Stiftstidende, 8. jan. 1951; Hakon Müller, Fyns Tidende, 14.1.1951.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

L., SV. [LARSEN, SVEND], Buksbom. Fynske Minder II 1954 -56, pp. 1-3.
En bemærkning i anledning af den tilstundende 150-årsfest. - Cf. Sv. L[arsen], Portrætter, smst. , spec. pp. 142-44 (om to HCA-portrætter erhvervet til H. C. Andersens Hus: F. L. Storchs billede fra 1840 [farvegengivet på pl. mellem p. 136 og p. 137], samt Elisabeth Jerichau-Baumanns H. C. Andersen læser for et sygt Barn).

(Bibliografisk kilde: HCAH)

OLRIK, H. G., H. C. Andersens julesalme 'Barn Jesus i krybben [!] lå'. Kristeligt Dagblad 23. dec.
Oprindelig offentliggjort i: H.C. Andersens julesalme: "Barn Jesus i en krybe laa", Aalborg Stiftstidendes Søndag, 19.12.1954. [Et efterladt manuskript.]

(Bibliografisk kilde: HCAH)

JENSEN, PEDER, H. C Andersen og madam Larsen i Nyhavn. Demokraten 27. mar.; Fyns Social-Demokrat 2. apr.; Ny Tid, 31.3.1955.

Gravvers [I Madam Larsens navn] til avisen over Madam Larsens afdøde mand: "Efterat have fristet den tunge Skjæbne for 1½ Aar siden i Storm paa Søen at miste min uforglemmelige Mand, Skibscapitain Niels Larsen, vilde Vor Herre at jeg ogsa skulle undvære mit mindste kjære Barn, Niels Sophus Larsen, som døde af Brystvattersot den 19de Dennes, 14 Maaneder gammel. Dette kan jeg ikke undlade herved at bekjendtgjøre.
I Havet ligger Fader død
Sorg knugede mit hjete
Da smilte Englen fra mit Skjød
Min Trøst i al min Smerte
Men Englen bort til Engle gik
De har ej Hjem hernede
Hans Jordeliv var et Øieblik
Hans Himmel Evigheden!
Kjøbenhavn den 24de Januar 1835
Karen Sophie Larsen fød Kjøller.

Da hun var på vokskabinet, døde en af hendes venner dér, en spækhøker. Hun bad Andersen skrive et gravvers over spækhøkeren, 'for de venter det af mig'. Det kom i 'Adresseavisen' under mærket L.

Jeg saa dig nys, da Du var karsk og glad;
hos Dig og Dine var saa godt at være;
nu Kredsen er som Avner splittet ad,
brat tog Dig Døden bort fra dine Kjære.
"Guds Vilje ske!" var Bønnen, som Du bad;
"Guds Vilje ske!" - den Bøn vi og frembære.
I Kisten er kun Jord, et vissent Blad,
Det som vi elsked, bor hos Lysets Hære.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Det døende Barn. Udg. af H. C. Andersen-Samfundet i København den 2. April 1957. 7 pp. [Det kgl. Bibliotek, AP 13421.]

(Bibliografisk kilde: HCAH 1957/27, 1997/214)

BRAUDE, L. JU., Ch. K. Andersen. Sbornik 'Skazki, rasskazannye detjam' (1835-1841). Skandinavskij Sbornik (Tallinn) VII, pp. 123-52.
Svensk resumé, H. C. Andersen. Samlingen 'Sagor, berättade för barn' (1835-1841), pp. 153-54.

SCHRØDER, AMUND, Gutten som vant verden. Eventyret om H. C. Andersen. Gyldendal Norsk Forlag, Oslo. 106 pp.
Illustreret af Kjersti Scheen. - Fortalt for barn og ungdom, oplyser bagsiden. - 2. udg., 1975.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1965/71)

VAAGT, GERD, Hans Christian Andersen in Flensburg. Die Heimat (Kiel), 75, 1968, p. 117. - Læserhenvendelse i anledning af oversættelse ved Janne Jacobsen af Det døende Barn smst. p. 51.

Greene, Graham, Hans Andersen. I hans: Collected Essays . The Bodley Head, London / Penguin Books, Harmondsworth 1970. Pp. 87-90. - På svensk i hans: Barn, präster och revolutionärer. En essäsamling . PAN/Norstedts, Stockholm 1970. Pp. 74-77. - Dateret 1933.

Anderberg, Bengt, Ett litet barn som fick sin vilja fram. Expressen / Böcker 12.12.1982, p. 3.

Auraldsson, Kerstin, Hans Christian Andersen. I: De skrev för barn. Från H. C. Andersen till Laura Ingalls Wilder. Porträtt av tretton klassiska barnboksförfattare . 2. omarbejdede udg. Bibliotekstjänst, Lund 1983. Pp. 9-30. - 1. udg., 1977, uden HCA-portrættet. - Cf. nr. 1436 ndf.

Löfgren, Ulf, Att illustrera H. C. Andersen. Barn och kultur , 1984, nr. 2, pp. 28-33.

Nihlén, Björn, Han skrev sagor vi aldrig glömmer. Barn i hem / skola / samhälle , 1986, nr. 8, pp. 50-55.

Jørgensen, Jens, På sporet af H. C. Andersen. Jyllands-Posten 19.7.1986. - Antyder muligheden for, at HCA var uægte søn af prins Christian (VIII). - Leder v. Vibeke Sperling: Duer de? Information, 22.7.1986. Else Boelskifte, Jyllands-Posten, 22.7.1986; Debatindlæg: Linc., Fyens Stiftstidende 19.7. (interview med Niels Oxenvad); Dorrit Andersen, Fyens Stiftstidende 23.7.; Elias Bredsdorff, Politiken 25.7.; Jørgen Gjedsted, Politiken 27.7. (læserbrev); Elias Bredsdorff, Fyens Stiftstidende 28.7. (kronik); Niels Højland: 'fynsk H.C.Andersen-kender: Digteren var fattig-kårs barn, Jyllands-Posten, 20.7.1986; Johannes Jensen, Politiken 30.7. (læserbrev); Jens Jørgensen, Jyllands-Posten 2.8., Morgenposten 3.8.; Dorrit Andersen, Fyens Stiftstidende 5.8.; Habakuk, Politiken 10.8.; Jens Jørgensen, Politiken 16.8.; Børge Martin Jeppesen o.fl., Morgenposten 17.8. (læserbreve); Elias Bredsdorff, Politiken 23.8.; Kresten Korsbæk, Politiken 31.8. (læserbrev); Anders Enevig, Politiken 7.9. (læserbrev); Johannes Jensen, Politiken 9.9. (læserbrev). - Cf. også: Annelise Vestergaard, Jyllands-Posten 10.6.1987 (interview med JJ) og 7.7.1987 (omtale af Elise Ahlefeldt-Laurvig); Inger-Lise Klausen: "Nyt kildemateriale i H.C. Andersen-sagen" [!] Jyllands-Posten, 22.7.1986. - Horst Schoop: Schusterjunge oder Königssohn. Christian VIII. von Dänemark soll der Vater des Märchendichters sein, Frau im Spiegel, 14.8.1986.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1997/111, 1997/95, 1997/293, 1997/294)

Sollien, Grete Erøy, Juleeventyret alle kjenner. Foreldre & Barn , 12:12, 1988, pp. 8-9. - Om Den lille Pige med Svovlstikkerne.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Auraldsson, Kerstin, Hans Christian Andersen. I: De läses än. Från Louisa Alcott till Erik Zetterström. Svenska och utländska barn- och ungdomsförfattare och illustratörer från 1700-tal till 1900-tal . I: A-L . Bibliotekstjänst, Lund 1992. Pp. 40-50. - Cf. nr. 861 ovf.

H. C. Andersen Studier . Udg. af H. C. Andersen Selskabet i Japan. [På japansk, titlen og indholdsfortegnelsen dog også på dansk.] Nr. 11, 1992; 60 pp. - Indhold bl.a.: Katsumi Hayano, Selvbiografi, pp. 1-10; Takenori Iwahara, H. C. Andersens eventyr - noter og studier, II, pp. 11-20; Finn Hauberg Mortensen, H. C. Andersen - fra det moderne til det postmoderne barn, pp. 21-37 (overs. af Nobuko Fukui); Uta Tanabe & Minako Ito, H. C. Andersens eventyrsprog. Omarbejdelse fra 'Dødningen' til 'Reisekammeraten', II, pp. 47-60 (på dansk).
Finn Hauberg Mortensen: I Japan lever H.C. Andersen og har det på flere måder godt, rapporterer Finn Hauberg Mortensen, Politiken, 15.12.1991.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Seedorff, Peter Paludan, Mennesket og skoven. Et studium i menneskets opfattelse af skoven i perioden 1750 til 1950 belyst ved periodens skønlitteratur . 1993. Pp. 55-59 (Det fattige barn). - Utrykt hovedopgave ved skovbrugsstudiet, Den kgl. Veterinær- og Landbohøjskole.

Seedorff, Peter Paludan, Mennesket og skoven. Et studium i menneskets opfattelse af skoven i perioden 1750 til 1950 belyst ved periodens skønlitteratur. 1993. Pp. 55-59 (Det fattige barn). - Utrykt hovedopgave ved skovbrugsstudiet, Den kgl. Veterinær- og Landbohøjskole.

Lehtonen, Maija, 'Var alltid Guds barn, så är du även naturens goda barn'. Barnets bild i Zachris Topelius' sagor. I: Inge Degn, m.fl. (red.), Michelanea. Humanisme, litteratur og kommunikation. Festskrift til Michel Olsen i anledning af hans 60-årsdag den 23. april 1994 . Center for Sprog og Interkulturelle Studier, Aalborg 1994. Pp. 109-15. (Sprog og kulturmøde, 7.) - ZT sammenlignes med HCA.

BUM , 14:1-2, 1996, pp. 3-5 og 26-83; tema: H. C. Andersen. - Omfatter bl.a.: Finn Barlby, Den uendelige Andersen. Om muren og den (h)vide verden og modstanden, pp. 3-5; id., Den euforiske tekst. Om markedet, mennesket og melodien, altså: poesien, pp. 27-31; Aage Jørgensen, Helte hos H. C. Andersen, pp. 32-38; Hugo Hørlych Karlsen, Spejlinger og pejlinger, pp. 39-42 (anm. af Finn Barlby [red.], Det flydende spejl. Analyser af H. C. Andersens 'Den lille Havfrue'); Finn Barlby, Den befriende forførelse. Om H. C. Andersen og 'Tante Tandpine' fra 1872, pp. 43-50; id., Den uendelige historie. Analyser af H. C. Andersens 'Skyggen' fra 1847. En introduktion, p. 51; Hans Henrik Møller, Sproget, skriften og verden. Om H. C. Andersens 'Skyggen', pp. 52-56; Anna Poulsen, Tommelise. Barn eller voksen?, pp. 57-60; Aage Jørgensen, H. C. Andersen i rum og tid, pp. 62-64 (anm. af Johan de Mylius, 'Hr. Digter Andersen'. Liv, digtning, meninger); Jacob Bøggild, Pontoppidans 'genskrivninger' af H. C. Andersen, pp. 65-72; Ib Johansen, Fortællingen som vækstrum. H. C. Andersens 'Gartneren og Herskabet' (1872) og Albert Dams 'Gartner. Tidløst skilderi' (1961), pp. 75-83.