H.C. Andersen centret

HERMANN, CARL [pseud. for CARL SØRENSEN], Folkets Søn. Original biografisk Roman med Portræter, I-IV. Carl Lund, København. 152; 160; 146; 134 pp. - Anm.: Hermann Madsen, Fyns Tidende, 25. maj 1949.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1970/112)

STRINDBERG, AUGUST, H. C. Andersen. I hans: Samlade Skrifter , LIV (= Suppl. I): Efterslåtter. Albert Bonnier, Stockholm. Pp. 443-45.
Oprindelig offentliggjort i Politiken 2. apr. 1905 (signeret: August Strindberg, elev av H. C. Andersen).

August Strindberg H. C. Andersen. Till Andersen-jubileet 2 april 1905. I Sverige säga vi inte ens H. C., vi säga Andersen rätt och slätt, ty vi känna endast en Andersen, och det är Andersen. Det är vår och våra föräldrars, vår barndoms, vår mannaålders och vår ålderdoms. När jag som barn fick fatt i en julkalender, hoppade jag alltid över verserna, ty de föreföllo mig så konstlade och prosaiska. Då så Andersens sagor föllo mig i händerna, frågade jag en äldre sakkunnig, om inte detta var poesi. “Nej, det är prosa!” svarade den vise mannen. - “Är detta prosa?” Så minnes jag det lilla kvartformatet med frakturstilen, jag kommer ihåg träsnitten, pilträdet som hörde till “Elddonet”, “Bollen och snurran”, “Tennsoldaten”, “John Blund” (Ole Luikø je), “Snödrottningen” och alla de andra. Och när jag läste och hade läst, blev livet mig så surt. Detta förfärliga vardagsliv med dess småaktighet och orättfärdighet, detta trista enformiga liv i en barnkammare, där vi plantor stodo för tätt och trängdes, kivades om maten och gunsten, blev mig outhärdligt, ty jag hade i Andersens sagovärld fått visshet om tillvaron i en annan värld, en guldålder, i vilken det fanns rättvisa och barmhärtighet, i vilken föräldrarna verkligen smekte sina barn och inte b a r a drogo dem i håret, i vilken något för mig absolut okänt kastade ett rosenskimmer även över fattigdomen och förödmjukelsen, det skimmer som med ett nu oanvändbart ord kallas: kärleken. Också om Orfeus erinrade han, denna skald, som sjöng på prosa, så att ej blott djuren, växterna och stenarna lyssnade och rördes, utan så att leksakerna fingo liv, tomtar och troll blevo verkliga, skolböckerna, dessa fasans ting, blevo poetiska, ja han gav hela Danmarks geografi på fyra sidor! Det var en häxmästare! Så skildes våra vägar. Men vid tjugufem års ålder skulle jag en dag åt en förläggare översätta “Andsersens sista sagor”. Jag märkte nog att tiden gått fram över både honom och mig. Utilismen och nationalekonomien hade då sin tid, och det var inget ont i det, men Pegasus hade blivit spänd för plogen. Dessa sagor vore litet prosaiska, men en av dem var rolig; den hette “Den stora sjöormen”och handlade om telegrafkabeln i Atlanten och om fiskarnas grubblande över denna nya fisk, “som det inte var något slut på”. Det var bra påhittat, och det minns jag ännu. Då jag blev trettio år, skulle min vän Carl Larsson illustrera Andersen, och då förnyade jag bekantskapen, men då hade jag den glädjen att kunna sätta boken i händerna på m i n a barn. Och som de voro barn av sin tid, så frågade de mig, om “det var sant allt det där”. Jag minns inte vad jag svarade! Det var nämligen omkring 1880, då alla gamla sanningar vore satta under diskussion. Jag blev fyrtio år och upptäckte Andersens romaner, på tyska. Jag förundrade mig över den orättfärdighet, varmed man behandlat Andersens romaner. “Bara en spelman” är ju en stor saga, och en av de bästa, och att en roman är poetisk, kan inte längre anses som ett fel! Jag blev femtio år och kom till danska kusten. Cavling kommer ihåg det. Jag bodde i ett lusthus medrankor på väggen; jag strövade omkring i bokskogen och simmade i Öresund, och så lånade jag på lånbiblioteket Andersens Eventyr. Nu ska vi se, om de ha hållit sig! De hade hållit sig! - Elddonet gav ännu gnistor, pilträdet grönskade, tennsoldaten skyldrade gevär, fastän han varit i beröring med rännstenen, och detta år 1900, sedan utilismen och nationalekonomien rullat fram med sina ångvältar. Det var en stark karl! Om lördag fyller min yngsta dotter fyra år, och då skall hon få Andersens sagor, på danska, i vart fall för att hon må titta på bilderna. Kanske hon också kan läsa sagorna, fast jag inte vet det; hon är ju ett underbarn, och hennes mormor var danska, från Odense. Andersen håller sig, och Anbdersen följer mig! Politiken frågar slutligen vad jag har Andersen att tacka för. Jag svarar: Läs mina enkla S a g o r av 1903, och se själv var jag har gått i lära! Många lärare har jag haft: Schiller och Goethe, Victor Hugo och Dickens, Zola och Peladan, men jag vill lika fullt underteckna denna intervju med August Strindberg,
Elev av H. C. Andersen.
(Politiken 2 april 1905, omtryck i Samlade skrifter, femtiofjärde delen: Efterslåtter, 1920) = aaj267

(Bibliografisk kilde: HCAH 2004/121)

REUMERT, ELITH, H. C. Andersen og det Melchiorske Hjem. H. Hagerup, København. 249 pp.
Et brudstykke af indledningen offentliggjort i Politiken 28. okt. - Anm.: Gustav Bauditz, Landmands-Tidende 15. nov.; Hans Brix, Nationaltidende (aften) 4. feb. 1925; A. Btz., Jyllands-Posten 7. dec.; Camale, Nationaltidende (morgen) 28. dec.; Julius Clausen, Berlingske Tidende (aften) 1. nov.; H., Politiken 1. nov.; H. H., Herning Folkeblad 4. nov., Frederiksborg Amts Avis 23. nov.; Anker Jensen, Haderslev Stiftstidende 19. dec.; A. L., København 10. jan. 1925; Svend Rehling, Aarhuus Stiftstidende 30. nov.; Ekstrabladet 6. nov.; Fyns Tidende 2. nov.; Den ny Tid, dec. 1924 p. 225. - Cf. Carl E. Simonsen, H. C. Andersens Protegé [ : Hans Christian Jørgensen], Nationaltidende (morgen) 28. feb. 1925 (optrykt i hans: Af min egen Roman. Erindringer. Woel, København 1927. Pp. 94-98). - Cf. nr. 495 ndf. - 2. opl., 1925.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

LEOPOLD, SVEND, Digteren og Nattergalen. En Kærlighedshistorie. Gyldendal, København. 154 pp.
Roman om HCA og Jenny Lind. - Svensk: Jenny Lind och H.C. Andersen. Dagens Nyheter, 15.12.1929.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Tre ufuldførte historiske Digtninge. Udgivet af TAGE HØEG. Levin & Munksgaard, København. 120 pp. (= Anderseniana [1. rk.] III.)
Indhold: Sorøe Gang. En Fortælling i Christoffer 1stes Tid, Fragmenter af en ufuldført historisk Roman og Christian den Andens Dverg. Ufuldført Roman ( BFN 1262-64); indledning pp. 7-19; noter og henvisninger pp. 113-20. - Anm.: Hans Brix, B.T. 4.8.1936; Peder Hesselaa, DNB, nr. 3, 1935; Chr. M. K. Petersen, Fyens Stiftstidende 25. okt. Aftenbladet, 7. okt.; Assens Amts Avis, 4. sep.; Berlingske Tidende, 2. og 17. sep.; Børsen, 3. og 18. sep.; Ekstrabladet, 31. aug.; Glamsbjerg Avis, 4. sep.; Politiken, 13. sep.; Silkeborg Avis, 2. sep.; Tidende, Nakskov, 17. sep.; Viborg Stifts Folkeblad, 14. og 19. sep.;
"H.C. Andersen debuterer!": Horsens Social-Demokrat, Lolland Falsters Social-Demokrat, Maribo Social-Demokrat, Nordsjællands Social-Demokrat, Nykøbing Social-Demokrat, Rødby Social-Demokrat, Saxkøbing Social-Demokrat, Sydfyns Social-Demokrat, 10. sep.; Aftenposten, Oslo, 9. sep.; "Kunde H.C. Andersen være blevet en Proletariatets Digter?": Fyns Social-Demokrat, 30. sep.; Lolland-Falsters Social-Demokrat, 2. okt.; Maribo Social-Demokrat, 2. okt.; Nykøbing Social-Demokrat, 2. okt.; Rødby Social-Demokrat, 2. okt.; Social Demokraten, 20. sep.; Sydfyns Social-Demokrat, 21. sep.; Vestjyllands Social-Demokrat, 28.sep.; "Andersen als romanschrijver. Nagelaten fragmenten gepubliceerd." Algemeen handelsblad, 19. sep.;

(Bibliografisk kilde: HCAH)

KEHLER, HENNING, H. C. Andersen som Roman-Digter. Berlingske Aftenavis 10.-11. mar.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

DAVID, JULIAN [pseud. for DAVID L. MACKAYE & JULIA GUNTHER MACKAYE], The Three Hanses. With Illustrations and Decorations by Warren Chappell. Little, Brown & Co., Boston. 284 pp.
Roman, skrevet for børn, om HCA's drengetid. Forbindelsen med den historiske virkelighed er yderst spinkel.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1954/544)

CHRISTENSEN, STEEN, Klokkedybet. Roman. Samlerens Forlag, København. 172 pp.
Omslagsundertitel: Roman om en Digters Barndom. - Anm.: Jørgen Budtz-Jørgensen, Nationaltidende 1. dec.; Harald Engberg, Politiken 1. dec.; Otto Gelsted, Land og Folk 6. dec.; Henrik Juul Hansen, København 29. nov.; Niels Kaas Johansen, Information 23. dec.; Knud Nielsen, Sorø Amtstidende 17. dec.; [J.] Møller Nielsen, Social-Demokraten 17. jan. 1949. "Den kloge Kone". Skildring af den 11-årige hans Christians besøg hos den kloge kone i Ejby. Land og Folk, 27. marts 1955; "Var H.C. Andersen et kollektivbarn?" Forfatteren Steen Christensen om sin roman, der skildrer eventyrdigterens barndom. Land og Folk, 19. april 1949.
En dreng vokser op. Dansk Familieblad, 31.3.1955.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1948/54)

BITSCH, KAREN MARGRETHE, Født i andegaarden. Eventyret om H. C. Andersens liv. Det Danske Forlag, København. 165 pp. - Anm.: F.N. Ny Dag, 23.1.1952; Poul Hansen, Berlingske Tidende, 19.12.1951.
Roman. - Anm.: Se u. nr. 1398 ndf.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1952/48)

WHEELER, OPAL, Hans Andersen. Son of Denmark. Illustrated by Henry C. Pitz. E. P. Dutton & Co., New York. 184 pp.
Roman, skrevet for børn. - Miss Wheeler's telling of (Andersen's) story is a delight. In addition she has re-told six of his fairy tales, adhering to his style, taking no liberties, oplyser smudsomslaget. - Cf. nr. 1396 ndf.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1954/549, 1951/76)

JOLY, JACQUELINE, Naisssance d'un roman ou Andersen et la révolution de juillet. Les Lettres françaises 28. jul.
Smst. meddeles en oversættelse af kapitel 18 i O. T.'s 1. del.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

JØRGENSEN, AAGE, Studier i H. C. Andersens roman 'O. T.'. Danske Studier , pp. 26-54.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Der Improvisator. Roman . Nachwort von WILLI REICH. Mit Illustrationen von HANNY FRIES. Manesse, Zürich. 571 pp. (Manesse Bibliothek der Weltliteratur.)
Efterskrift pp. 557-71. - Nachdruck nach der vom Verfasser selbst besorgten deutschen Ausgabe, redigiert von A. Wildermann. - Anm.: Klara Fuhrimann, Die Kulturelle Monatsschrift XXVI 1966, p. 576.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1966/149)

JØRGENSEN, AAGE, Studier i H. C. Andersens roman 'At være eller ikke være'. Anderseniana 2. rk. V:4, pp. 336-51.
Optrykt 1968 (nr. 2228 [a] ndf.).

(Bibliografisk kilde: HCAH)

JØRGENSEN, AAGE, [a:] H. C. Andersens roman At være eller ikke være; [b:] H. C. Andersen i Nordjylland. Omkring En Historie fra Klitterne; [c:] H. C. Andersen litteraturen 1966-1967. I hans: Kundskaben på ondt og godt. En studiebog. Akademisk Boghandel, Aarhus. Pp. 41-56; 57-67; 121-54.
Optryk af nr. 2125 ovf. og nr. 2246 og 2247 ndf.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Hansen, Claes Kastholm, Den kontrollerede virkelighed. Virkelighedsproblemet i den litterære kritik og den nye danske roman i perioden 1830-1840 . Akademisk Forlag, København 1976. Pp. 71-89. - Om Improvisatoren (pp. 71-78), O.T. (pp. 78-84) og Kun en Spillemand (pp. 84-89). Cf. reg.

Rosen, Wilhelm von, Venskabets mysterier. Om H. C. Andersens roman 'O.T.', hans forelskelse i Edvard Collin og 'Den lille Havfrues' forløsning. Anderseniana , 3. rk., 3:3, 1980, pp. 167-214. - Engelsk resumé pp. 210-14. - Stærkt forkortet version offentliggjort i Pan , 1981, nr. 1, pp. 10-14 (Den lille Havfrue. Eventyret om en afvigers vilkår og skæbne i 1836). - Forelæsning holdt i H.C. Andersen-Nyhavn, Politiken, 20.10.1991. - Cf. nr. 1527 ndf.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Mylius, Johan de, Myte og roman. H. C. Andersens romaner mellem romantik og realisme. En traditionshistorisk undersøgelse . Gyldendal, København 1981. 287 pp. - Disputats, forsvaret på Odense Universitet 4.5.1981. - Cf. Johan de Mylius, Vejen til Andersen, Nyt fra Odense Universitet , 15, 1981, pp. 166-69. - Anm.: Jørgen Bang, Fyens Stiftstidende 20.8.1981; Elias Bredsdorff, Scandinavica , 23, 1984, pp. 171-72; Detlef Brennecke, Skandinavistik , 12, 1982, pp. 161-62; Torben Brostrøm, Information 2.5.1981; Mogens Brøndsted, Anderseniana , 3. rk., 3:4, 1981, pp. 292-94; Drude von der Fehr, Edda , 82, 1982, pp. 117-20 (med replik af Johan de Mylius, smst ., pp. 376-78); Per Gudmundsen, Aktuelt 17.5.1981; Jørgen Holmgaard, Kultur og Klasse , nr. 43, 1982, pp. 81-84; Claus Jordan, Jyllands-Posten 5.5.1981; Niels Kofoed, Kristeligt Dagblad 2.5.1981, Danske Studier , 1982, pp. 151-54; Preben Meulengracht, Jyllands-Posten 31.3.1981; H[enrik] N[eiiendam], Weekendavisen l9.6.1981; Mette Winge, Berlingske Tidende 1.7.1981; Harald Åström, Dagens Nyheter 3.8.1981. - Cf. forf.'s Traditionshistorie - en humanistisk begrebsdannelse, Nordica - tidsskrift for nordisk teksthistorie og æstetik , 1, 1984, pp. 41-56, spec. pp. 52-54.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Norn, Mogens, Den blinde pige fra Paestum i H. C. Andersens roman 'Improvisatoren'. Medicinsk Forum , 35, 1982, pp. 3-7.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1982/228)

Talbot, Annelise, H. C. Andersen and Meg Merrilies. Scandinavica , 21, 1982, pp. 17-23. - MM, zigeunersken i Walter Scotts roman Guy Mannering.

Platen, Magnus von, H. C. Andersens 'Det gamle Huus' och en glömd roman. I: Hans-Peter Naumann, m.fl. (red.), Festschrift für Oskar Bandle. Zum 60. Geburtstag am 11. Januar 1986 . Helbing & Lichtenhahn, Basel / Frankfurt a.M. 1986. Pp. 261-63. (Beiträge zur nordischen Philologie, 15.)

(Bibliografisk kilde: HCAH 1987/89)

Larsen, Børge, H. C. Andersens bedste roman. Kristeligt Dagblad 15.4.1988. - Om De to Baronesser.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Brostrøm, Torben, Hans Christian Andersen und die literarische Märchentradition. I: Morten Nøjgaard, m.fl. (red.), The Telling of Stories. Approaches to a Traditional Craft. A Symposium . Odense University Press, Odense 1990. Pp. 183-92. - Pp. 183-89 er en oversættelse af pp. 78-88 i nr. 1359 ndf. Pp. 189-92 omhandler kunsteventyrets moderne efterliv (Birgitta Trotzigs roman Dykungens dotter, en barnhistoria, 1985, Viggo Stuckenbergs og to skoleelevers forslag til fortsættelse af Klods-Hans). [I nr. 1359 refereres i stedet (pp. 87-88) til Halldór Laxness' Taormina-novelle En vision i dybet, 1925.]

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Lagerroth, Erland, "Den gode han är väl ej så god … Om ont och gott i litteraturen". Vår lösen , 1992, pp. 478-87. – Pp. 479-81 om "Dynd-Kongens Datter", der efterfølgende jævnføres med Birgitta Trotzigs roman Dykungens dotter. En barnhistoria (Bonniers, Stockholm 1985; 281 pp.).

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Mylius, Johan de, Aage Jørgensen & Viggo Hjørnager Pedersen (red.), Andersen og Verden. Indlæg fra den første internationale H. C. Andersen-konference, 25.-31. august 1991 . Udgivet af H. C. Andersen-Centret, Odense Universitet. Odense Universitetsforlag, Odense 1993. 561 pp. - Indhold: Søren Baggesen, Dobbeltartikulationen i H. C. Andersens eventyr, pp. 15-29; Heike Depenbrock & Heinrich Detering, Poesie und industrielles Zeitalter in H. C. Andersens 'I Sverrig', pp. 31-55; Johan de Mylius, Øjeblikket - en anskuelsesform hos H. C. Andersen, pp. 57-74; Ljudmila Braude, H. C. Andersens eventyr og historier 1850-70, pp. 75-84; W. Glyn Jones, Hans Christian Andersen in English. A Feasibility Study, I, pp. 85-99; Hans Kuhn, H. C. Andersen i det 19. århundredes danske sangbøger, pp. 101-14; Finn Hauberg Mortensen, I familiens skød, pp. 115-30; Bo Grønbech, Why Study Hans Christian Andersen, pp. 131-37; Fritz Paul, Die Welt aus der Doppelperspektive oder das Kalifornien der Poesie. Andersens Reisebücher zwischen Romantik und Poetischem Realismus, pp. 139-60; Niels Ingwersen, Genredialektikken i H. C. Andersens eventyr, pp. 161-76; Erik M. Christensen, H. C. Andersen og den optimistiske dualisme, pp. 177-91; Franti_ek Fröhlich, En nyoversættelse af H. C. Andersens eventyr - hvilket tjekkisk?, pp. 192-96; Viggo Hjørnager Pedersen, A Wonderful Story of a True Soldier and a Real Princess. Problems in Connection with the Rendition of Hans Andersen's Vocabulary in English, pp. 197-209; W. Glyn Jones, Andersen in English. A Feasibility Study, II, pp. 210-16; Edith Koenders, H. C. Andersens eventyr på hollandsk - børne- og / eller voksenlitteratur?, pp. 217-27; Hans Götzsche, Translation of Style: Transformation or Creation, pp. 228-42; Marc Auchet, H. C. Andersen og den klassiske sprognorm - eventyrene i fransk oversættelse, pp. 243-53; Gisela Perlet, Praktische Probleme bei der Übersetzung von Hans Christian Andersens Reiseliteratur, pp. 254-61; James Massengale, A Divided World: A Structural Technique in Andersen's Original Tales, pp. 262-75; Finn Barlby, Satania infernalis - eller forførelsens arabesk - om 'Sneedronningen', 'Iisjomfruen' og 'Tante Tandpine', pp. 276-88; Amy van Marken, Replikkunsten i H. C. Andersens roman 'O.T.', pp. 289-94; Polonca Kova_, Die lebendige Welt der leblosen Gegenstände, pp. 295-302; Hans Henrik Møller, En mand, et ord - H. C. Andersens 'Skyggen', pp. 303-10; Jacob Bøggild & Pernille Heegaard, H. C. Andersens 'Den lille Havfrue' - om tvistigheder og tvetydigheder, pp. 311-20; Ivy York Möller-Christensen, H. C. Andersens gennembrud i Tyskland, pp. 321-28; Antje Mayfarth, Hvilke forventninger kan der stilles til H. C. Andersens dagbøger i en tysk udgave? Problemer og metoder, pp. 329-36; Inge Kleivan, H. C. Andersen i Grønland, pp. 337-45; Guo Dehua, What Can We Chinese Learn from Hans Christian Andersen?, pp. 346-52; Merete Kjøller, Et italiensk Andersen-potpourri, pp. 353-61; Sirkka Heiskanen-Mäkelä, On the Native Reception of Hans Christian Andersen in Finland, pp. 362-66; Hans-Jörg Uther, H. C. Andersen und Deutschland. Zur frühen Rezeption seiner Märchen, pp. 367-75; Annelies van Hees, Drømme i H. C. Andersens Eventyr og Historier, pp. 376-84; Martin Lotz, Den farlige kløft mellem kønnene, pp. 385-93; Simon Grabowski, Sjælen på livseventyrets vej, pp. 394-405; Inger Lise Jensen, 'Skyggen' - en analyse af forholdet mellem godt og ondt, pp. 406-09; Jens Aage Doctor, H. C. Andersens karneval, pp. 410-19; Bernhard Glienke, Standhaftighed på flere ben. Om Karen Blixens reception af H. C. Andersen, pp. 420-33; Poul Houe, Den rejsende - et kapitel om H. C. Andersen og vor tid, pp. 434-43; Erik Dal, Jødiske elementer i H. C. Andersens skrifter, pp. 444-52; Ib Johansen, Camera Obscura. H. C. Andersen og det fantastiske - fra 'Fodreise' til 'Tante Tandpine', pp. 453-63; Aage Jørgensen, H. C. Andersen set med moderne danske briller, pp. 464-76 (cf. nr. 1486 ovf.); Hans Christian Andersen, Survey of Current Hans Christian Andersen Research in the United Kingdom, pp. 477-78; Marc Auchet, H. C. Andersen-forskningen i Frankrig. Den aktuelle situation (1970-91), pp. 479-82; Amy van Marken, H. C. Andersen-forskningen i Holland, pp. 483-85; Merete Kjøller, H. C. Andersen-forskningen i Italien, pp. 486-90; Katsumi Hayano, Hans Christian Andersen Research Situation in Japan, pp. 491-93; Xiao La, On the Study of Andersen in China, pp. 494-505; Charlotte S. Doctor, H. C. Andersen-forskning og -reception i Tyskland 1975-92, pp. 506-16; Sven Hakon Rossel, Hans Christian Andersen Research in the United States, pp. 517-30; Resumeer / Summaries, pp. 531-60. - Anm.: F. J. Billeskov Jansen, Politiken 3.4.1994; Ole Egeberg, Standart , 8:1, 1994, p. 27; Diederik Grit, Tijdschrift voor Skandinavistiek , XV:2, 1994, pp. 113-16; Lars Handesten, Berlingske Tidende 18.1.1994; Leonie A. Marx, Scandinavica, 35, 1996, pp. 116-19.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1997/118)

Nordtext (udg. af Institut for nordisk Sprog og Litteratur, Aarhus Universitet), 22:2, 1993: Specialer 1928-93 . 164 pp. + stikordsregister, 12 pp. - Heri fortegnes følgende HCA-specialer: Karen Margrethe Christiansen, H. C. Andersens romaner, 1949; Erik Brøgger Madsen, H. C. Andersens anvendelse af døds- og undergangsmotiver i hans eventyrdigtning fra 1840'erne og 1850'erne, 1965; Christian Borberg, H. C. Andersens eventyrkomedier, 1967; Steffen Mossin, Eventyr og ideologi i H. C. Andersens forfatterskab, 1972; Gunnar V. Skjelborg Jensen, Det sociale engagement som determinerende faktor i H. C. Andersens digtning, 1975; Finn Jernø Pedersen, H. C. Andersen og Søren Kierkegaard, eventyr og filosofi [..], 1985; Anna Johanne Vandel, At rejse er at leve. En fænomenologisk belysning af den moderne 'æstetiske' rejseforms opkomst med motivstudier i H. C. Andersens roman 'Improvisatoren', 1986; Karin Birch, H. C. Andersen og hans livs eventyr, 1992. - Siden er tilkommet: Ole von Wowern-Carstensen Egeberg, Den ironiske tekst. Et essay om ironi og parodi, Jens Baggesens 'Labyrinten' og H. C. Andersens 'Billedbog uden Billeder', 1994 (licentiatafhandling); Lone Moltsen, Læsningens skygger. Studier i H. C. Andersens 'Skyggen' og 'Isjomfruen', E. T. A. Hoffmanns 'Die Bergwerke zu Falun' og Adalbert von Chamissos 'Peter Schlemihls wundersame Geschichte', 1994.

Jensen, Vagn Predbjørn, Isblomsten . Tiderne Skifter, København 1995. 167 pp. - Roman om Laura Tønder Lund og HCA. - Anm.: Torben Brostrøm, Information, 19.12.1995; John Chr. Jørgensen, Politiken, 24.10.1995; Jens Kistrup, Berlingske Tidende, 24.10.1995; Karen Klitgaard, Litteraturmagasinet Standart, 10:2, 1996. p. 17; Johs. Nørregaard Frandsen, Fyens Stiftstidende 24.10.1995; Preben Meulengracht, Jyllands-Posten, 24.10.1995; Thomas Thurah, Weekendavisen 27.10.1995; Bent Windfeld, Kristeligt Dagblad, 24.10.1995.

(Bibliografisk kilde: HCAH)
(Bibliografisk kilde: Dal)