H.C. Andersen centret

WALLER, H. F., Hans Christiaan Andersen. I: N. C. Balsem (red.), Mannen van beteekenis in onze dagen, [VI]. Kruseman & Tjeenk Willink, Haarlem. Pp. 345-78.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Breve til H. C. Andersen. Nær og Fjern VI 1876-77, nr. 222, pp. 1-4, nr. 223, pp. 5-8, og nr. 224, pp. 6-8.
5 breve fra B. S. Ingemann, 5 fra C. Hauch og 5 fra andre samtidige; alle medtaget i nr. 26 ndf.

(Bibliografisk kilde: HCAH A-735, c, d, e)

Breve til Hans Christian Andersen. Udgivne af C. ST. A. BILLE Og NIKOLAJ BØGH. C. A. Reitzel, København. VIII, 689 pp.
Fortale pp. 1-4. - Anm.: Berlingske Tidende (aften) 9. maj; Nutiden i Billeder og Text I 1876-77, pp. 285-86; Ny illustreret Tidende IV 1877, pp. 147-50, 155-57; Nær og Fjern VI 1876-77, nr. 253, pp. 14-15.

(Bibliografisk kilde: HCAH A-709i)

Breve fra Hans Christian Andersen, I-II. Udgivne af C. ST. A. BILLE og NIKOLAJ BØGH. C. A. Reitzel, København. X, 563; 731 pp.
Fortale pp. V-VIII. - I omfatter tiden indtil okt. 1840, II tiden fra nov. 1840 til 1875. - Anm.: Erik Bøgh, Dagens Nyheder 29. sep. og 3. okt. (optrykt 1879, cf. nr. 44 ndf.); L. Helveg, Nordisk månedsskrift for folkelig og kristelig oplysning 1879, I pp. 236-39; K. W-g, Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri II 1879, pp. 86-90; Nær og Fjern VII 1877-78, nr. 307, pp. 10-12.

(Bibliografisk kilde: HCAH VI-52, VI-53)

H. C. Andersens Briefwechsel mit Sr. Königlichen Hoheit dem Grossherzog Carl Alexander von Sachsen-Weimar-Eisenach und anderen Zeitgenossen. Herausgegeben von EMIL JONAS. Wilhelm Friedrich, Leipzig. XVI, 284 pp. (Supplement-Band zu allen Ausgaben H. C. Andersens.)
Indledning pp. V-XVI. - Brevvekslingen med hertugen omfatter 87 breve, med anderen Zeitgenossen 52. - HCA's tysk er skånsomt korrigeret, dog således, at die Treuherzigkeit og brevenes eigentümliche Reiz skulle være bevaret. - EJ har fået overdraget hvervet som korrespondancens udgiver af hertugen selv. - Anm.: Adolph Kohut, Andersen als Briefschreiber, Die Gegenwart XXXIII (nr. 1-26) 1888, pp. 136-37; Otto Speyer, Zur Biographie Andersen's, Blätter für literarische Unterhaltung 1888, I pp. 166-70.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1984/155, VI-6)

COLLETT, CAMILLA, Et gammelt Minde fra Kjøbenhavn. Tilskueren VI, pp. 888-91.
Om CC's møde med HCA i foråret 1853.

(Bibliografisk kilde: HCAH A-741a)

AUBERT, ANDREAS (medd.), To breve fra H. C. Andersen til professor Dahl. Juleblus (Kristiania) VI, p. [17].
Dateret 5. nov. 1834 og 9. apr. 1847.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Une mère. Conte de Hans Christian Andersen en vingt-deux langues. [Historien om en Moder på 22 sprog. Polyglot] Edité par P. EM. HANSEN. S. M. Nicolaieff, S.-Petersbourg. VIII, 144 pp.
Også med russisk titelblad. - SJM Pg 2. I: Danois
II: Russe: Traduit: P. Hansen.
III: Petit-russien. Traduit D.l. Mordovtzev.
IV: Polonais. Traduit: F. H. Levestam.
V: Tchèque. B. Peska a I M. Boleslavsky.
VI: Slovaque. Traduit: A. Sytniansky.
VII: Serbe
VIII: Islandais. Traduit: Páll Sveinsson.
IX: Suédois. Traduit: Karl Johan Backman.
X: Allemand. Traduit: ?
XI: Bas-allemand. Traduit: Dr. Struwe.
XII: Hollandais. Traduit: C. de Iong.
XIII: Anglais. Traduit: Oscar Sommer.
XIV: Francais. Traduit: Victor Molard.
XV: Espagnol. Traduit: J. Roca y Roca.
XVI: Italien. Traduit: Virgile Narducci.
XVII: Néo-grec. Traduit: Jean Pio.
XVIII: Arménien. Traduit: Siméon Goulamiriantz.
XIX: Finnois. Traduit: Julius Krohn.
XX: Madjar [Ungarsk] Traduit: Czanyuga József.
XXI: Tatare. Traduit: Ataoul Bajazitov.
XXII Hebreux. Traduit: Buki-Ben-Iogli (pseudonyme).

(Bibliografisk kilde: HCAH 1980/2149)

KRAFT, EMMA, H. C. Andersen, fortalt for Børn. H. Hagerup, København. 45 pp. (Børnevennens Bibliothek, [VI].)

(Bibliografisk kilde: HCAH 1944/30)

WAD, G. L., Om Hans Christian Andersens Slægt. Personalhistorisk Tidsskrift 4. rk. V, pp. 189-204.
Også som særtryk, med paginering [1]-16 (Det Hoffenbergske Etablissement, København 1903). - Påny udgivet 1905 (cf. nr. 205 ndf.). - Hertil en note af E. Juel Hansen, Personalhistorisk Tidsskrift 9. rk. VI 1933, pp. 136-37.

(Bibliografisk kilde: HCAH A-754)

Eventyr og Historier. Kunst-Udgave , I-II. Illustreret af VILHELM PEDERSEN. Med en Fortale af PIETRO KROHN. Gyldendal, København. XXII, 406; [VI], 406 pp.
Fortale I pp. III-XV. Cf. S.M. [Sophus Michaëlis], Vilhelm Pedersens Illustrationer [..], Kunst , 4, 1902, p. [88]. Reklame: Frem, Nr. 42, 17.7.1904.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1971/279)

FÜRST, RUDOLF, Ahasver-Dichtungen. Das litterarische Echo. Halbmonatsschrift für Litteraturfreunde VI 1904-05, spec. sp. 1473-74.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

KOHUT, ADOLF, Der grösste Dichter Dänemarks. Ein Gedenkblatt zum 100. Geburtstage Hans Christian Andersens, 2. April 1905. Literarische Warte. Monatsschrift für schöne Literatur VI, pp. 385-92.
Pp. 393-404: Der Stein der Weisen, optrykt efter Reclams 2-binds udgave.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Mit Livs Eventyr , I: Barndom og Ungdom. I Uddrag til Brug for Mellemskolen udgivet af Dansklærerforeningen ved AXEL SÖRENSEN. Gyldendal, København. 89, XII pp.
Kort Oversigt over H. C. Andersens senere Liv og Virksomhed, pp. I-V; noter pp. VI-XII. - 2. udg., 1914 (89, XII pp.); 3. udg., ved Vald. Bjerre, 1921 (107 pp.); 4. udg., ved Osvald Larsen, 1929 ([4], 103 pp.). - Anm.: Fjerde Upplagan, 1930 H.S-m, Göteborgs Handels-och Sjöfarts-Tidning, 27.8.1930.

(Bibliografisk kilde: HCAH I-8)

HAAR, HELGE (medd.), Et Barnedigt af H. C. Andersen. Gads danske Magasin VI 1911-12, pp. 126-28.
Med facsimile af såvel digtet, der i okt. 1820 blev sendt til N. F. S. Grundtvig, som ledsagebrevet.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1981/378, 1971/47-0001)

JØRGENSEN, JOHANNES, H. C. Andersen. I hans: Udvalgte Værker , VI. Gyldendal, København og Kristiania. Pp. 149-55.
Optryk af nr. 271 ovf.

RUBOW, PAUL V., Georg Brandes' Forhold til Taine og Sainte-Beuve. Edda VI, spec. pp. 270-74.
Om GB's afhandling H. C. Andersen som Eventyrdigter (1869).

(Bibliografisk kilde: HCAH)

STRINDBERG, AUGUST, H. C. Andersen. I hans: Samlade Skrifter , LIV (= Suppl. I): Efterslåtter. Albert Bonnier, Stockholm. Pp. 443-45.
Oprindelig offentliggjort i Politiken 2. apr. 1905 (signeret: August Strindberg, elev av H. C. Andersen).

August Strindberg H. C. Andersen. Till Andersen-jubileet 2 april 1905. I Sverige säga vi inte ens H. C., vi säga Andersen rätt och slätt, ty vi känna endast en Andersen, och det är Andersen. Det är vår och våra föräldrars, vår barndoms, vår mannaålders och vår ålderdoms. När jag som barn fick fatt i en julkalender, hoppade jag alltid över verserna, ty de föreföllo mig så konstlade och prosaiska. Då så Andersens sagor föllo mig i händerna, frågade jag en äldre sakkunnig, om inte detta var poesi. “Nej, det är prosa!” svarade den vise mannen. - “Är detta prosa?” Så minnes jag det lilla kvartformatet med frakturstilen, jag kommer ihåg träsnitten, pilträdet som hörde till “Elddonet”, “Bollen och snurran”, “Tennsoldaten”, “John Blund” (Ole Luikø je), “Snödrottningen” och alla de andra. Och när jag läste och hade läst, blev livet mig så surt. Detta förfärliga vardagsliv med dess småaktighet och orättfärdighet, detta trista enformiga liv i en barnkammare, där vi plantor stodo för tätt och trängdes, kivades om maten och gunsten, blev mig outhärdligt, ty jag hade i Andersens sagovärld fått visshet om tillvaron i en annan värld, en guldålder, i vilken det fanns rättvisa och barmhärtighet, i vilken föräldrarna verkligen smekte sina barn och inte b a r a drogo dem i håret, i vilken något för mig absolut okänt kastade ett rosenskimmer även över fattigdomen och förödmjukelsen, det skimmer som med ett nu oanvändbart ord kallas: kärleken. Också om Orfeus erinrade han, denna skald, som sjöng på prosa, så att ej blott djuren, växterna och stenarna lyssnade och rördes, utan så att leksakerna fingo liv, tomtar och troll blevo verkliga, skolböckerna, dessa fasans ting, blevo poetiska, ja han gav hela Danmarks geografi på fyra sidor! Det var en häxmästare! Så skildes våra vägar. Men vid tjugufem års ålder skulle jag en dag åt en förläggare översätta “Andsersens sista sagor”. Jag märkte nog att tiden gått fram över både honom och mig. Utilismen och nationalekonomien hade då sin tid, och det var inget ont i det, men Pegasus hade blivit spänd för plogen. Dessa sagor vore litet prosaiska, men en av dem var rolig; den hette “Den stora sjöormen”och handlade om telegrafkabeln i Atlanten och om fiskarnas grubblande över denna nya fisk, “som det inte var något slut på”. Det var bra påhittat, och det minns jag ännu. Då jag blev trettio år, skulle min vän Carl Larsson illustrera Andersen, och då förnyade jag bekantskapen, men då hade jag den glädjen att kunna sätta boken i händerna på m i n a barn. Och som de voro barn av sin tid, så frågade de mig, om “det var sant allt det där”. Jag minns inte vad jag svarade! Det var nämligen omkring 1880, då alla gamla sanningar vore satta under diskussion. Jag blev fyrtio år och upptäckte Andersens romaner, på tyska. Jag förundrade mig över den orättfärdighet, varmed man behandlat Andersens romaner. “Bara en spelman” är ju en stor saga, och en av de bästa, och att en roman är poetisk, kan inte längre anses som ett fel! Jag blev femtio år och kom till danska kusten. Cavling kommer ihåg det. Jag bodde i ett lusthus medrankor på väggen; jag strövade omkring i bokskogen och simmade i Öresund, och så lånade jag på lånbiblioteket Andersens Eventyr. Nu ska vi se, om de ha hållit sig! De hade hållit sig! - Elddonet gav ännu gnistor, pilträdet grönskade, tennsoldaten skyldrade gevär, fastän han varit i beröring med rännstenen, och detta år 1900, sedan utilismen och nationalekonomien rullat fram med sina ångvältar. Det var en stark karl! Om lördag fyller min yngsta dotter fyra år, och då skall hon få Andersens sagor, på danska, i vart fall för att hon må titta på bilderna. Kanske hon också kan läsa sagorna, fast jag inte vet det; hon är ju ett underbarn, och hennes mormor var danska, från Odense. Andersen håller sig, och Anbdersen följer mig! Politiken frågar slutligen vad jag har Andersen att tacka för. Jag svarar: Läs mina enkla S a g o r av 1903, och se själv var jag har gått i lära! Många lärare har jag haft: Schiller och Goethe, Victor Hugo och Dickens, Zola och Peladan, men jag vill lika fullt underteckna denna intervju med August Strindberg,
Elev av H. C. Andersen.
(Politiken 2 april 1905, omtryck i Samlade skrifter, femtiofjärde delen: Efterslåtter, 1920) = aaj267

(Bibliografisk kilde: HCAH 2004/121)

MUNKSGAARD, EJNAR, Vore private Bogsamleres udenlandske Nyerhvervelser. Aarbog for Bogvenner VI, spec. pp. 155-58.
Pp. 156-57 aftrykkes digtet Kjøbenhavn efter et i USA erhvervet manuskript; mærkeligt nok har EM ikke fundet digtet trykt noget sted (cf. BFN 1043).

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Da H. C. Andersen første Gang omtalte sine Æventyr. Verden og Vi 4.6.1922, XII, p. 718.
Med facsimile af den pågældende side af HCA's brev af 1. jan. 1835 til Henriette Hanck.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

DOLLERIS, ANDREAS, Michael Rosing. En dansk Digters Livsførelse. Gyldendal, København. Pp. 94-97.
Om HCA's tilstedeværelse ved MR's bryllup med Agnes Dunlop (1863); med hans tale [se nedenfor] og facsimile af dedikationen i hans gave [bfn1231 = brev ], 3. udg. af Eventyr og Historier.

Naar Huus er reist man sætter Krands paa Stangen;
I Brudehuus, der kommer man med Sangen,
Men til at synge er her altfor faa,
Lad mig da frem med Sangens Banner staae,
Det sig udfolde, flaaggre over Bordet.
Tillad! - Nu er det mig, som her har Ordet.
Fra Norge kom den danske Molière ,
Til Sorø knøtter sig hans Hædersnavn;
Fra Norge kom til Melmpomenes Ære
En Tolk for Kunsten ned til Kjøbenhavn ;
Høit Navnet Michael Rossing lød fra Scenen,
Der for hans Slægt groer endnu Laurbærgrenen,
Der end fornemmes Kunstens høie Kald.
I Dag vi bøie Banner for en Skjald,
Den yngste Michael Rossing . Sorø Vang
Hvor Holbergs Lune tumled' sig engang.
hvor Ingemann har sjunget mangen Sang,
hvor Wilster og Carl Bagger tidt
Af Sangens Musa fik en smuk Visit,
Derfra Du synge, glad, i nordisk Tone.
Din Musa er hos Dig - din lille Kone;
Fra Palmeøen, Korsets Ø hun kom;
Dit lille Huus til Slot hun trylle om,
Og kommer der en Dag med Regn og Slud,
i Kjærlighed det Skjønne foldes ud
For Hjertes Solskin svinder hver en Skygge,
Og Lykkens Blomst som en Sanct Hans Urt groer
Henunder Husets Loft. - Nu Held og Lykke!
Velsignet hver som elsker, haaber troer!

Basnæs den 1. August 1863.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

JENSEN, J. P., H. C. Andersen. Fortalt for Ungdommen af P. Jensen. Illustreret af Poul Steffensen. E. Jespersen, København og Kristiania. 96 pp. (Berømte danske Mænd, VI.)

(Bibliografisk kilde: HCAH)

BEHREND, C. (medd.), H. C. Andersen og Tryllefløjten. Verden og Vi XIV, p. 1599.
Brev af 25. apr. 1862 fra HCA til Niels W. Gade (plan for omdigtning af Emanuel Schikaneders tekst til Mozarts opera).

(Bibliografisk kilde: HCAH)

REUMERT, ELITH (medd.), Ukendte Breve fra H. C. Andersen. Verden og Vi XIV, pp. 1160-62.
2 breve: til Mathilde Ørsted, dateret 20. jun. 1870, og til Axelline Lund, dateret 20. dec. 1870.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

LARSEN, KARL, H. C. Andersen i Tekst og Billeder. J. D. Qvist & Co., København. 155 pp.
Anm.: Hans Brix, Nationaltidende (morgen) 19. nov.; Hartvig Frisch, Social-Demokraten 8. dec.; Sv. Gundel, Jyllands-Posten 16. feb. 1926; Niels Gyde, Fyns Venstreblad 3. dec.; August Gyldenborg, Verden og Vi pp. 24-25; H. G. Olrik, Politiken 13. apr. 1926 (hertil et indlæg af H. B. [Hans Brix], Nationaltidende (aften) s. d., besvaret af HGO 17. apr. og uddybet af HB 19. apr.); Paul V. Rubow, Berlingske Tidende (morgen) 22. dec. (hertil et indlæg af KL, Berlingske Tidende (aften) 16. jan. 1926, besvaret af PVR s. d.); V. W. [Wanscher], Politiken 22. nov.; l-n., Fyns Tidende 24. nov.
"Striden om Prof. Karl Larsens Forfatterhonorar" [adskillige avisartikler i marts 1926.] - Cf. nr. 483 ndf. - Tysk udgave, se nr. 523 ndf.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

CLAUSEN, JULIUS (medd.), H. C. Andersens Dagbøger fra det sidste Skoleaar i Slagelse 1825. Tilskueren , II pp. 7-21, 77-88.
An entirely unscholarly edition which cannot be recommended (Elias Bredsdorff, Scandinavica VI 1967, p. 36). - Anm.: Sorø Amtstidende 2. jul.; Social-Demokraten 6. jul.

(Bibliografisk kilde: HCAH 2000/403)

NYGAARD, GEORG, H. C. Andersen. Et Par, tidligere ikke offentliggjorte, Relikvier fra Digterens Udenlandsrejser. [HCAs egen afskrift af tre digte, som Chamisso havde overst: Der Soldat, Muttertraum og Der Spielmann, hvoraf manuskriptet til "Der Soldat" her gengives i facsimile]. Verden og Vi XV, pp. 537-38, 541.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Nye Oplysninger om H. C. Andersen. Verden og Vi XV, pp. 41-42.
Mærket V.. - Anm. af nr. 442 og 446 ovf.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

MICHEL, HERMANN (medd.), Aus dem Archiv von F. A. Brockhaus: Andersen in Rom und Athen. Ein Brief des Dichters an Pauline Brockhaus. Den Freunden des Verlags F. A. Brockhaus 5. Folge 1925-26, pp. 72-79.
Dateret Athen 18. apr. 1841.

(Bibliografisk kilde: HCAH VI-96)

H. C. Andersens Popularitet i Bogpriser. Politiken 4. aug.
Interview med Th. Johansen. Mærket -vi. - Hertil indlæg af Karl Larsen smst. 7. aug., besvaret af TJ 8. aug.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Sagor och berättelser , I-VI. I ny översättning. Med inledning av EDV. LEHMANN. Med teckningar av VILH. PEDERSEN och AXEL B. KLEIMER. Baltiska Förlaget, Malmö 1926-27. 255; 255; 256; 255; 255; 256 pp.
Indledning, H. C. Andersen och hans sagor, I pp. 9-46. - SJM S 92. - 2. opl., 1937. - Cf. nr. 659a og 1852 ndf. (sidstnævnte svarer tekstmæssigt nøje til den her beskrevne udg., mens førstnævnte har visse afvigelser i eventyrenes rækkefølge og fordeling på de enkelte bind). - Cf. også (noten til) nr. 611a ndf.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1980/1350 a-f)

GYLDENBORG, AUGUST, Fra H. C. Andersens sidste Tid. Verden og Vi XVI, nr. 6, pp. 7-8.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

NORDAHL-PETERSEN, A., Deutschland und H. C. Andersen. Auslandswarte VI, pp. 410-11.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

OLRIK, H. G., H. C. Andersens Odense. Verden og Vi XVI, nr. 11, pp. 12-14.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

GYLDENBORG, AUGUST, Som Samtiden saa ham -. Verden og Vi XVII, nr. 19, pp. 5-7.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Sagor och berättelser , I-IV. I ny översättning. Med inledning av EDV. LEHMANN. Med teckningar av VILH. PEDERSEN och AXEL B. KLEIMER. Folkböckernas Förlag, Malmö. 247; 248; 248; 247 pp.
Indledningen, H. C. Andersen och hans sagor, I pp. 9-39, optrykt efter nr. 520a ovf. og påny optrykt i nr. 1852 ndf. - SJM S 98. - Bd. V-VI, som ikke har kunnet fremskaffes, udkom 1937, cf. SJM S 106.

BOBÉ, LOUIS (medd.), Utrykte Breve fra H. C. Andersen. Tilskueren , I pp. 265-82.
3 breve til Henriette Hanck (1832-33) og 3 til Helene Balling (1841, 1853, 1860).

(Bibliografisk kilde: HCAH VI-110)

GYLDENBORG, AUGUST, H. C. Andersen og Charles Dickens. Verden og Vi XX, nr. 13, pp. 5-8.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

KEJSER, OLAF, H. C. Andersen 1805-1930. Vi og Verden (Jonstrup Seminarium) nr. 42, pp. 1-2, 6.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Meddelelser fra H. C. Andersen-Samfundet 1929-30. 17 pp.
Indhold: Samfundets årsberetning for 1929-30, - samt: Nogle Breve fra H. C. Andersen, pp. 6-17 (5 breve, - til Jonas Collin, Caroline Bang, Edvard Collin og Louis Mourier); oplysninger pp. 14-17.

(Bibliografisk kilde: HCAH VI-109)

Naar H. C. Andersen var paa Rejse. Verden og Vi XX, nr. 26, pp. 26-27.
Mærket Spectator. - Smst. p. 25 en notits om HCA-monumentet i Rosenborg Have, mærket Memor.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Hvordan var H. C. Andersen. En Række forskelligt farvede Vidnesbyrd. Nationaltidende (søndag) 30. mar., pp.6-8.
Mærket Clerk. - Samtaler med Carl H. Melchior: "Han var vanskelig, men ganske elskværdig", Alexis Leth: "Vi Børn forstodikke Digteren", Fritze Oxholm: "Han var bange for Hunde og Børn", Axel Grandjean: "Han var nærmest utilregnelig", Else Bruun de Neergaard: "Han var elskelig og hjertensgod" og Marie Henriques: "Der var en Stemning af Hygge omkring ham".

(Bibliografisk kilde: HCAH 1986/250)

H. C. Andersens Brevveksling med Edvard og Henriette Collin , I: 1828-43 ; II: 1844-60 ; III: 1861-66 ; IV: 1867-75 ; V: Kommentar ; VI: Registre. Udgivet [for Det danske Sprog- og Litteraturselskab] af C. BEHREND og H. TOPSØE-JENSEN. Levin & Munksgaard, København 1933-37. XVI, 351; XVI, 397; XVI, 362; XVI, 348, VIII, 495; VIII, 157 pp.
V-VI udarbejdet af H. Topsøe-Jensen. - Indledning VI pp. 3-33. - Foromtale, P-t. Fyens Tidende, 1932; Anm.: Vilhelm Andersen, Dagens Nyheder 10. feb. 1935; Carl Behrens, Sorø Amtstidende 28. sep. 1937; Hans Brix, B.T., 1.2.1936; Emil Frederiksen, Kristeligt Dagblad, 19.10.1937; Sven Gundel, Fredrik Böök, Svenska Dagbladet 29.11. og 6.12.1937; Jyllands-Posten 18. maj 1937; Aage Houken, Aalborg Amtstidende 21. sep. 1937 og Danske Studier, 1937; J.C., Berlingske Tidende sept. 1933; Niels Møller, Politiken 12. okt. 1933; Lis Jacobsen, Dagens Nyheder, 10. nov. 1933; Frederik Schyberg, Politiken 20. sep. 1937; Ejnar Thomsen, Aarhuus Stiftstidende 2. sep. 1933 og 19. aug. 1937, Vestkysten 16. sep. 1937; Politiken 4. sep. 1933. - Cf. Johs. Brøndum-Nielsen, Fra Sprogets danske Verden, Nationaltidende 5. okt. 1937 (bl. a. om HCA's Brev-Sprog), og "Breve fra Poul Møller - og andre", Berlingske Aftenavis, 23.11.1940. "H.C. Andersen i Viborg og i dampvognen", Viborg Stifststidende 16.8.1958. - Cf. nr. 845 , 928 og 1152 ndf.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

SWANE, JØRGEN, Søstrene [Karoline og Wilhelmine] Bardua. Personalhistorisk Tidsskrift 9. rk. VI, spec. pp. 223-25.
Om H.C.A. som æresmedlem af det berlinske kaffeselskab.

(Bibliografisk kilde: HCAH A-178)

TOPSØE-JENSEN, H. G., Om Rejseunderstøttelsen til H. C. Andersen i 1841. Nogle Breve og et Par Aktstykker. Personalhistorisk Tidsskrift 9. rk. VI, pp. 145-55.
Se også nr. 804 ovf.

(Bibliografisk kilde: HCAH A-179)

Stensgård, Erling, H. C. Andersen i Italien. Direzione Generale per il Turismo, Rom. 31 pp. - Anm.: Chr. M. K. Pedersen, Fyens Stiftstidende, 21.12.1934.
Omslagstitel. - E. Bredsdorff oplyser ( Scandinavica VI 1967, p. 123), at pjecen også er udgivet med italiensk tekst, - hvilket er ukorrekt; det samme gælder EB's datering af den: 1933. - Anm.: Chr. Kirchoff-Larsen, Børsen, december, 1936; Dagens Nyheder, 17.12.1935.

(Bibliografisk kilde: HCAH 2000/240)

ANDERSEN, VILH., Verden og vi -. Eventyret om Svinedrengen. Danmarksposten XVI, pp. 161-63.
Tale holdt ved Dansk Samvirkes sommermøde 29. jun.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

ELLEKILDE, HANS, Hans Christian Andersen. [Übersetzt von Matthes Ziegler.] Nationalsozialistische Monatshefte VI, pp. 823-29.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

H. C. Andersen paa Holsteinborg. Blade af et Venskabs Historie. Ved H. TOPSØE-JENSEN. Levin & Munksgaard, København. [8], 335 pp. (= Anderseniana [1. rk.] V-VI.)
Kærnen i nærværende Bog er den hidtil utrykte Brevveksling mellem H. C. Andersen og Grevinde Mimi Holstein (p. 2). - Personregister ved Chr. M. K. Petersen pp. 317-35. - Anm.: Anm.: Fredrik Böök, Svenska Dagbladet 7.10.1938; Hans Dhejne, Sydsvenska Dagbladet Snällposten 29.3.1938. Optrykt i hans Då voro bokarna ljusa. Gleerups, Lund 1971. Pp. 21-26 ("Den underlige gästen"). G. N. [Georg Nygaard], H. St. Holbeck: "H.C. Andersen som Herregaardsgæst", Fyens Stiftstidende, 5.11.1938; Ekstrabladet 15. okt. - Cf. nr. 1152 ndf. (pp. 115-20). Svend Larsen, Fyns Tidende 6.11. og 10.12.1939; Paul V. Rubow, Nationaltidende, 11.12.1937; Horsens Folkeblad, kronik 20.4.1944; Nordsjællands Venstreblad, Hillerød, 26.5.1944; Randers Dagblad, 1.5.1944; Silkeborg Avis, 19.7.1944; Skanderborg Amts Avis, 24.4.1944; Sydsjællands Venstreblad, Næstved, 15.5.1944; Aarhus Amtstidende, 22.4.1944. - Som barnet erinder H.C. Andersen, nedskrevet af Bodil Donner. Roskilde Avis, 15.10.1938.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

BÖÖK, FREDRIK, H. C. Andersen. En levnadsteckning. Albert Bonnier, Stockholm. 354 pp.
Oprindelig offentliggjort som føljeton i Svenska Dagbladet 's søndagstillæg (fra 20. mar. til 17. jul.). - Anm.: P. An., Jämtlands Tidning 14. dec.; Ragnar Andersson, Social-Demokraten (Stockholm) 22. dec.; Simon P. G. Bengtsson, Lunds Dagblad 14. jan. 1939; Bo Bergman, Dagens Nyheter 7. dec.; Anton Blanck, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning 17. dec.; Poul Borchsenius: Svensk Vurdering af dansk Aand Jyllandsposten, 6.1.1943; Hans Brix, Berlingske Tidende 26. jan. 1939; But., Borås Tidning 16. dec.; Hans Dhejne, Sydsvenska Dagbladet Snällposten 2. dec.; Emil Frederiksen, Kristeligt Dagblad 25. jan. 1939 (optrykt 1944, cf. nr. 1152 ndf. [pp. 99-105]); C. J. H., Morgenbladet (Oslo) 17. jun. 1939; Finn Halvorsen, Aftenposten 25. mar. 1939; Gudmar Hasselberg, Gefle Dagblad 24. dec.; Oscar Hedberg, Social-Demokraten (København) 29. jan. 1939; Erik Hemlin, Göteborgs Morgonpost 15. dec.; Albert Henning, Kristianstad Läns Tidning 17. dec.; K. H-g, Nya Dagligt Allehanda 17. dec.; Henning Kehler, Berlingske Aftenavis 9. dec. (optrykt 1939, cf. nr. 966 ndf.); Axel Larsson, Skånska Dagbladet 24. mar. 1939; Hjalmar Lundgren, Norrköpings Tidningar 28. dec.; Einar Malm, Svenska Dagbladet (tillæg) 3. dec.; H. G. Olrik, Ord och Bild XLVIII 1939, pp. 479-82; Paul V. Rubow, Nationaltidende 9. feb. 1939; Ejnar Skovrup, Fyns Tidende, 28. apr. 1939; H. Topsøe-Jensen, Aarhuus Stiftstidende 26. jan. 1939; Fredrik Vetterlund, Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri 1939, pp. 232-38; Anders Österling, Stockholms-Tidningen (boknr.) 10. dec.; The Times Literary Supplement 3. jun. 1939, Foreign Books Section p. vi.-2. udg., 1955 (nr. 1562 ndf.). - Dansk oversættelse, se nr. 964 og 2175 ndf. - Fransk oversættelse, se nr. 1071 ndf. - Tysk oversættelse, se nr. 1115 ndf. - Brasiliansk (portugisisk) oversættelse, se nr. 1228 ndf. - Hollandsk oversættelse, se nr. 1293 ndf. - Engelsk oversættelse, se nr. 1990 ndf.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1971/685, 1971/686)