H.C. Andersen centret

Mit Livs Eventyr. Fortsættelse.(1855-1867.) Udgivet af JONAS COLLIN. C. A. Reitzel, København. [12], 180 pp. (= Samlede Skrifter , Supplementsbind.)
BFN 1071.

(Bibliografisk kilde: HCAH A-735g)

BRANDES, GEORG, Søren Kierkegaard. En kritisk Fremstilling i Grundrids. Gyldendal, København. Pp. 33-41.
: Kapitlet Angreb paa H. C. Andersen. - Medtaget i Samlede Skrifter, II, 1899 (der pp. 270-74), og i Samlede Skrifter. Danmark, II, 1919 (der pp. 252-55). - Påny udgivet som selvstændigt skrift 1967 (Gyldendals Uglebøger, 172; der pp. 35-40). Ny udg., 1985 (nr. 1002 ovf.). - Tysk oversættelse ved Adolf Strodtmann 1879; fotografisk optryk 1975; revideret af Gisela Perlet 1992.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

MOE, JØRGEN, Tale for H. C. Andersen ved Festen i Tøienhaven den 18de August 1871. I hans: Samlede Skrifter , II. Alb. Cammermeyer, Kristiania. Pp. 302-06.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

CLAUSEN, JULIUS, Et Bidrag til en Bibliografi over H. C.Andersens Skrifter. Bogvennen , pp. 29-31.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

BRANDES, GEORG, H. C. Andersen som Æventyrdigter. I hans: Samlede Skrifter , II. Gyldendal, København. Pp. 91-132.
Optryk af nr. 71 ovf. - Påny optrykt 1902 (nr. 166 ndf.), 1919 (nr. 386 [a] ndf.) og 1964 (nr. 2066 ndf.).

(Bibliografisk kilde: HCAH A-148, 1981/114)

MØLLER, SIGNE FABRICIUS, H. C. Andersen-Stiltræk i Strindbergs Sagor [1903]. I: Svensk stil. Studier tillägnade Bengt Hesselman den 21 december 1935. Almqvist & Wiksells Boktryckeri, Uppsala och Stockholm. Pp. 101-10. (Skrifter utgivna av Samfundet för stilforskning, I.)

(Bibliografisk kilde: HCAH)

BRANDES, GEORG, H. C. Andersen. I hans: Samlede Skrifter , XV. Gyldendal, København. Pp. 5-25.
Optryk af indledningen til nr. 148 ovf. - Påny optrykt 1919 (nr. 386 [b] ndf.)

BRANDES, GEORG, H. C. Andersen. Romanerne om Geniet. I hans: Samlede Skrifter , XVIII. Gyldendal, København og Kristiania. Pp. 277-84.
Oprindelig offentliggjort i Politiken 2. apr. 1905. - Påny optrykt 1919 (nr. 386 [c] ndf.).

Udvalgte Eventyr. Med inledning och ordlista. Utgivna av JEANNA OTERDAHL. C. W. K. Gleerup, Lund. 75 pp. (Skrifter utgivna av Modersmålslärarnas Förening.)
Indledning pp. 5-10. - 2. opl., 1955 (83 pp.). 3. opl., 1969.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1956/5 = 2.oplag)

BRANDES, GEORG, [a:] H. C. Andersen som Eventyrdigter; [b:] H. C. Andersen; [c:] H. C. Andersen. Romanerne om Geniet. I hans: Samlede Skrifter. Danmark , 2. udg., II. Gyldendal, København og Kristiania. Pp. 82-116; 117-33; 134-37.
Optryk af nr. 139 , 194 og 310 ovf.

STRINDBERG, AUGUST, H. C. Andersen. I hans: Samlade Skrifter , LIV (= Suppl. I): Efterslåtter. Albert Bonnier, Stockholm. Pp. 443-45.
Oprindelig offentliggjort i Politiken 2. apr. 1905 (signeret: August Strindberg, elev av H. C. Andersen).

August Strindberg H. C. Andersen. Till Andersen-jubileet 2 april 1905. I Sverige säga vi inte ens H. C., vi säga Andersen rätt och slätt, ty vi känna endast en Andersen, och det är Andersen. Det är vår och våra föräldrars, vår barndoms, vår mannaålders och vår ålderdoms. När jag som barn fick fatt i en julkalender, hoppade jag alltid över verserna, ty de föreföllo mig så konstlade och prosaiska. Då så Andersens sagor föllo mig i händerna, frågade jag en äldre sakkunnig, om inte detta var poesi. “Nej, det är prosa!” svarade den vise mannen. - “Är detta prosa?” Så minnes jag det lilla kvartformatet med frakturstilen, jag kommer ihåg träsnitten, pilträdet som hörde till “Elddonet”, “Bollen och snurran”, “Tennsoldaten”, “John Blund” (Ole Luikø je), “Snödrottningen” och alla de andra. Och när jag läste och hade läst, blev livet mig så surt. Detta förfärliga vardagsliv med dess småaktighet och orättfärdighet, detta trista enformiga liv i en barnkammare, där vi plantor stodo för tätt och trängdes, kivades om maten och gunsten, blev mig outhärdligt, ty jag hade i Andersens sagovärld fått visshet om tillvaron i en annan värld, en guldålder, i vilken det fanns rättvisa och barmhärtighet, i vilken föräldrarna verkligen smekte sina barn och inte b a r a drogo dem i håret, i vilken något för mig absolut okänt kastade ett rosenskimmer även över fattigdomen och förödmjukelsen, det skimmer som med ett nu oanvändbart ord kallas: kärleken. Också om Orfeus erinrade han, denna skald, som sjöng på prosa, så att ej blott djuren, växterna och stenarna lyssnade och rördes, utan så att leksakerna fingo liv, tomtar och troll blevo verkliga, skolböckerna, dessa fasans ting, blevo poetiska, ja han gav hela Danmarks geografi på fyra sidor! Det var en häxmästare! Så skildes våra vägar. Men vid tjugufem års ålder skulle jag en dag åt en förläggare översätta “Andsersens sista sagor”. Jag märkte nog att tiden gått fram över både honom och mig. Utilismen och nationalekonomien hade då sin tid, och det var inget ont i det, men Pegasus hade blivit spänd för plogen. Dessa sagor vore litet prosaiska, men en av dem var rolig; den hette “Den stora sjöormen”och handlade om telegrafkabeln i Atlanten och om fiskarnas grubblande över denna nya fisk, “som det inte var något slut på”. Det var bra påhittat, och det minns jag ännu. Då jag blev trettio år, skulle min vän Carl Larsson illustrera Andersen, och då förnyade jag bekantskapen, men då hade jag den glädjen att kunna sätta boken i händerna på m i n a barn. Och som de voro barn av sin tid, så frågade de mig, om “det var sant allt det där”. Jag minns inte vad jag svarade! Det var nämligen omkring 1880, då alla gamla sanningar vore satta under diskussion. Jag blev fyrtio år och upptäckte Andersens romaner, på tyska. Jag förundrade mig över den orättfärdighet, varmed man behandlat Andersens romaner. “Bara en spelman” är ju en stor saga, och en av de bästa, och att en roman är poetisk, kan inte längre anses som ett fel! Jag blev femtio år och kom till danska kusten. Cavling kommer ihåg det. Jag bodde i ett lusthus medrankor på väggen; jag strövade omkring i bokskogen och simmade i Öresund, och så lånade jag på lånbiblioteket Andersens Eventyr. Nu ska vi se, om de ha hållit sig! De hade hållit sig! - Elddonet gav ännu gnistor, pilträdet grönskade, tennsoldaten skyldrade gevär, fastän han varit i beröring med rännstenen, och detta år 1900, sedan utilismen och nationalekonomien rullat fram med sina ångvältar. Det var en stark karl! Om lördag fyller min yngsta dotter fyra år, och då skall hon få Andersens sagor, på danska, i vart fall för att hon må titta på bilderna. Kanske hon också kan läsa sagorna, fast jag inte vet det; hon är ju ett underbarn, och hennes mormor var danska, från Odense. Andersen håller sig, och Anbdersen följer mig! Politiken frågar slutligen vad jag har Andersen att tacka för. Jag svarar: Läs mina enkla S a g o r av 1903, och se själv var jag har gått i lära! Många lärare har jag haft: Schiller och Goethe, Victor Hugo och Dickens, Zola och Peladan, men jag vill lika fullt underteckna denna intervju med August Strindberg,
Elev av H. C. Andersen.
(Politiken 2 april 1905, omtryck i Samlade skrifter, femtiofjärde delen: Efterslåtter, 1920) = aaj267

(Bibliografisk kilde: HCAH 2004/121)

BERGFORS, GEORG, Ett par nordsvenska varianter till H. C. Andersens 'Lille Claus og store Claus'. I: Festskrift til Rektor J. Qvigstad 1853 - 4. April - 1928. Tromsø Museum. Pp. 1-7. (Tromsø Museums skrifter, II.)
Med optegnelser af to folkeeventyr (det ene på lappisk), som GB mener äro lika gamla och självständiga som det stoff, varav H. C. Andersen skrev ihop sin saga.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Steen Steensen Blichers Samlede Skrifter , XXXI. Udgivet af JOHS. NØRVIG. Gyldendal, København.
Heri pp. 212-13 et brev af 29. sep. 1837 fra SSB til HCA.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

TOPSØE-JENSEN, H. G. (medd. & komm.), [H. C. Andersen og Hertuginden af Augustenborg, I:] Interessant Fund af H. C. Andersen Manuskripter; [II:] Ukendte Digte af H. C. Andersen,

Bout rimé over temaet "Jenny Lind", dateret 31 August 1844.

Forstyrret i Hoved var Mand og Muus
Alle vilde hen i Thalias Huus
De vare hinanden færdig at myrde.
Ingen var Nogen en trofast Hyrde.
Ikke heller, hvorledes det gik eller slap.
Alle vilde nyde den store Lykke
At høre Sangens det udvalgte Smykke,
Der hævedes saa i Blad og i Post.
Man vidste det ei var Hverdags Kost.
Ja, Gud bevar'os, hvor det blev en Aften
Man revned' reent af Begeistrings Saften.
Med blomster og Bravo,man sagde Tak.
Og hjemme ved Theen blev der en Snak.

Impromptu paa det kongelige Dampskib Kiel, da Maanen stod op over Nordsøen.
See hist et glødende Hjerte Staae,
I Bølgerne fik det jo Daaben.
Men her de levende Hjerter slaae,
Hjerter i Danmarks Vaaben.

[III:] H. C. Andersens ukendte Breve til Augustenborg; [IV:] H. C. Andersen fik Fornemmelsen af Tyskheden; [V:] H. C. Andersen skriver: En Lykkestjerne staar over mig og mine Skrifter. Berlingske Tidende (søndag) 10., 17. og 24. nov. samt 1. og 8. dec.

(Bibliografisk kilde: HCAH A-484)

NIELSEN, ERLING, H. C. Andersen. [Illustreret af Kåre Bondesen.] Det norske Studentersamfunds Kulturutvalg, [Oslo]. 32 pp. (Studentersamfundets skrifter, 6.)
Manuskriptet er en utvidelse av Erling Nielsens foredrag ved Studentersamfundets H. C. Andersen-aftener i Universitetets aula 4. og 7. sept. 1954. - Anm.: O. A. [Ove Abildgaard], Social-Demokraten 28. mar.; P. P. R. [Peter P. Rohde], Information 8. jul. - Cf. nr. 1720 ndf. - Anm.: Bergens Arbeiderblad, 29.3. Dagbladet, 25.3. Dagen, 9.4. Morgenbladet, 28.3. Verdens Gang, 29.3.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1976/43)

DAL, ERIK, Noget om A. E. Wollheim og Danmark. Det kongelige Bibliotek - Skrifter om Danmark - H. C. Andersen. Anderseniana 2. rk. IV:4, pp. 366-81, spec. pp. 374 ff.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Helweg, Hjalmar, Om H. C. Andersen. I hans: Om ingenting og andre skrifter . I udvalg ved Palle Eisenhardt. Christtreus Bogtrykkeri, København 1969. Pp. 88-112. - Et uddrag af forf.'s H. C. Andersen. En psykiatrisk Studie , 1927 (AaJ nr. 557).

Høybye, Poul, Randnoter til H. C. Andersens skrifter. Anderseniana , 3. rk., 2:3, 1976, pp. 261-79. Anm.: Niels Kofod, Kristeligt Dagblad, 26.7.1977.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1979/105)

H. C. Andersen uden for Samlede Skrifter . Udgivet af Jørgen Skjerk. M-tek Danmark, Århus 1980. 18 mikroficher. - Anm.: Niels Kofoed, Danske Studier , 1981, pp. 143-44; anmeldelsen omtaler også mikrofiche-udgivelser af HCA-manuskripter, bl.a. fire mikroficher med Chr. Svanholms afskrifter af latinskolestilene.

(Bibliografisk kilde: HCAH anm.)

Brandes, Georg, H. C. Andersen som Eventyrdigter. I hans: Udvalgte skrifter . Under redaktion af Sven Møller Kristensen. II: Danske klassikere . Tiderne Skifter, København 1984. Pp. 203-47. - Optryk af AaJ nr. 71.

Brandes, Georg, Udvalgte skrifter . Under redaktion af Sven Møller Kristensen. III: Søren Kierkegaard . Tiderne Skifter, København 1985. Pp. 27-32 (Angreb paa H. C. Andersen). - Bindet er et optryk af AaJ nr. 28, - med tilføjelse af artiklen Søren Kierkegaard. (I Anledning af Efterladte Papirer 1849), 1880.

Pedersen, Viggo Hjørnager, Hans Andersen as an English Writer. I hans: Essays on Translation . Nyt Nordisk Forlag Arnold Busck, København 1988. Pp. 95-108. (Handelshøjskolen i København. Erhvervssproglige Skrifter, 15.) - Optryk af nr. 958 ovf.

Kofod, Else Marie (udg.), De vilde Svaner og andre folkeeventyr. Sidestykker til syv af H. C. Andersens eventyr . Forlaget Folkeminder, København 1989. 197 pp. (Foreningen Danmarks Folkeminders skrifter, 86.) - 1. del, vedr. HCA og folkeeventyrenes tradition, pp. 11-58; 2. del, antologi med 14 eventyr, pp. 61-130; 3. del, registrant over relevante danske versioner, pp. 132-97. - Anm.: Torben Brostrøm, Information 9.3.1990; Erik Dal, Danske Studier , 1990, pp. 168-69; Jens Kistrup, Berlingske Tidende 13.2.1990; Erik H. Madsen, Gymnasieskolen , 1990, p. 751; Ole Munch-Petersen, Folk og Kultur , 1991, pp. 134-36; Erik Kaas Nielsen, BUM , 8:6, 1990, p. 32-34; Marie-Louise Paludan, Weekendavisen 2.3.1990.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1997/61)

Mylius, Johan de, Kierkegaard og Andersen eller de umage tvillinger. I: Birgit Bertung, m.fl. (red.), Kierkegaard inspiration. En antologi . C. A. Reitzels Forlag, København 1991. Pp. 54-69. (Søren Kierkegaard Selskabets populære skrifter, 20.)

(Bibliografisk kilde: HCAH 1992/148)

H. C. Andersen Studier . Udg. af H. C. Andersen Selskabet i Japan. [På japansk, titlen og indholdsfortegnelsen dog også på dansk.] Nr. 10, 1991; 65 pp. - Indhold bl.a.: Katsumi Hayano, H. C. Andersens samlede skrifter i forskellige udgaver - en historisk oversigt, pp. 1-16; William Bloch, På rejse med H. C. Andersen, IV, pp. 17-25 (overs. af Koichi Jin); Takenori Iwahara, H. C. Andersens eventyr - noter og studier, I, pp. 26-34; Elias Bredsdorff, H. C. Andersen - den forsigtige rebel, pp. 35-42 (overs. af Kiyoko Yamano'uti); Uta Tanabe & Minako Ito, H. C. Andersens eventyrsprog. Omarbejdelse fra 'Dødningen' til 'Reisekammeraten', I, pp. 48-65 (på dansk). - EB's bidrag på dansk 1989 (cf. nr. 1269 ovf.).

Mylius, Johan de, Aage Jørgensen & Viggo Hjørnager Pedersen (red.), Andersen og Verden. Indlæg fra den første internationale H. C. Andersen-konference, 25.-31. august 1991 . Udgivet af H. C. Andersen-Centret, Odense Universitet. Odense Universitetsforlag, Odense 1993. 561 pp. - Indhold: Søren Baggesen, Dobbeltartikulationen i H. C. Andersens eventyr, pp. 15-29; Heike Depenbrock & Heinrich Detering, Poesie und industrielles Zeitalter in H. C. Andersens 'I Sverrig', pp. 31-55; Johan de Mylius, Øjeblikket - en anskuelsesform hos H. C. Andersen, pp. 57-74; Ljudmila Braude, H. C. Andersens eventyr og historier 1850-70, pp. 75-84; W. Glyn Jones, Hans Christian Andersen in English. A Feasibility Study, I, pp. 85-99; Hans Kuhn, H. C. Andersen i det 19. århundredes danske sangbøger, pp. 101-14; Finn Hauberg Mortensen, I familiens skød, pp. 115-30; Bo Grønbech, Why Study Hans Christian Andersen, pp. 131-37; Fritz Paul, Die Welt aus der Doppelperspektive oder das Kalifornien der Poesie. Andersens Reisebücher zwischen Romantik und Poetischem Realismus, pp. 139-60; Niels Ingwersen, Genredialektikken i H. C. Andersens eventyr, pp. 161-76; Erik M. Christensen, H. C. Andersen og den optimistiske dualisme, pp. 177-91; Franti_ek Fröhlich, En nyoversættelse af H. C. Andersens eventyr - hvilket tjekkisk?, pp. 192-96; Viggo Hjørnager Pedersen, A Wonderful Story of a True Soldier and a Real Princess. Problems in Connection with the Rendition of Hans Andersen's Vocabulary in English, pp. 197-209; W. Glyn Jones, Andersen in English. A Feasibility Study, II, pp. 210-16; Edith Koenders, H. C. Andersens eventyr på hollandsk - børne- og / eller voksenlitteratur?, pp. 217-27; Hans Götzsche, Translation of Style: Transformation or Creation, pp. 228-42; Marc Auchet, H. C. Andersen og den klassiske sprognorm - eventyrene i fransk oversættelse, pp. 243-53; Gisela Perlet, Praktische Probleme bei der Übersetzung von Hans Christian Andersens Reiseliteratur, pp. 254-61; James Massengale, A Divided World: A Structural Technique in Andersen's Original Tales, pp. 262-75; Finn Barlby, Satania infernalis - eller forførelsens arabesk - om 'Sneedronningen', 'Iisjomfruen' og 'Tante Tandpine', pp. 276-88; Amy van Marken, Replikkunsten i H. C. Andersens roman 'O.T.', pp. 289-94; Polonca Kova_, Die lebendige Welt der leblosen Gegenstände, pp. 295-302; Hans Henrik Møller, En mand, et ord - H. C. Andersens 'Skyggen', pp. 303-10; Jacob Bøggild & Pernille Heegaard, H. C. Andersens 'Den lille Havfrue' - om tvistigheder og tvetydigheder, pp. 311-20; Ivy York Möller-Christensen, H. C. Andersens gennembrud i Tyskland, pp. 321-28; Antje Mayfarth, Hvilke forventninger kan der stilles til H. C. Andersens dagbøger i en tysk udgave? Problemer og metoder, pp. 329-36; Inge Kleivan, H. C. Andersen i Grønland, pp. 337-45; Guo Dehua, What Can We Chinese Learn from Hans Christian Andersen?, pp. 346-52; Merete Kjøller, Et italiensk Andersen-potpourri, pp. 353-61; Sirkka Heiskanen-Mäkelä, On the Native Reception of Hans Christian Andersen in Finland, pp. 362-66; Hans-Jörg Uther, H. C. Andersen und Deutschland. Zur frühen Rezeption seiner Märchen, pp. 367-75; Annelies van Hees, Drømme i H. C. Andersens Eventyr og Historier, pp. 376-84; Martin Lotz, Den farlige kløft mellem kønnene, pp. 385-93; Simon Grabowski, Sjælen på livseventyrets vej, pp. 394-405; Inger Lise Jensen, 'Skyggen' - en analyse af forholdet mellem godt og ondt, pp. 406-09; Jens Aage Doctor, H. C. Andersens karneval, pp. 410-19; Bernhard Glienke, Standhaftighed på flere ben. Om Karen Blixens reception af H. C. Andersen, pp. 420-33; Poul Houe, Den rejsende - et kapitel om H. C. Andersen og vor tid, pp. 434-43; Erik Dal, Jødiske elementer i H. C. Andersens skrifter, pp. 444-52; Ib Johansen, Camera Obscura. H. C. Andersen og det fantastiske - fra 'Fodreise' til 'Tante Tandpine', pp. 453-63; Aage Jørgensen, H. C. Andersen set med moderne danske briller, pp. 464-76 (cf. nr. 1486 ovf.); Hans Christian Andersen, Survey of Current Hans Christian Andersen Research in the United Kingdom, pp. 477-78; Marc Auchet, H. C. Andersen-forskningen i Frankrig. Den aktuelle situation (1970-91), pp. 479-82; Amy van Marken, H. C. Andersen-forskningen i Holland, pp. 483-85; Merete Kjøller, H. C. Andersen-forskningen i Italien, pp. 486-90; Katsumi Hayano, Hans Christian Andersen Research Situation in Japan, pp. 491-93; Xiao La, On the Study of Andersen in China, pp. 494-505; Charlotte S. Doctor, H. C. Andersen-forskning og -reception i Tyskland 1975-92, pp. 506-16; Sven Hakon Rossel, Hans Christian Andersen Research in the United States, pp. 517-30; Resumeer / Summaries, pp. 531-60. - Anm.: F. J. Billeskov Jansen, Politiken 3.4.1994; Ole Egeberg, Standart , 8:1, 1994, p. 27; Diederik Grit, Tijdschrift voor Skandinavistiek , XV:2, 1994, pp. 113-16; Lars Handesten, Berlingske Tidende 18.1.1994; Leonie A. Marx, Scandinavica, 35, 1996, pp. 116-19.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1997/118)

Andersen, Jens Kr., Bellman og de danske guldalderdigtere. En studie i litterær reception . Danmarks Universitetsforlag, København 1996. Pp. 38-41. (Skrifter udgivet af Selskabet Bellman i Danmark, 1.)

Stybe, Vibeke, 'Barnets simple Sange'. H. C. Andersen og de gamle børnerim. I: Else Marie Kofod & Eske K. Mathiesen (red.), Traditioner er mange ting. Festskrift til Iørn Piø på halvfjerdsårsdagen den 24. august 1997 . Foreningen Danmarks Folkeminder, København 1997. Pp. 181-86. (Foreningen Danmarks Folkeminders skrifter, 88.)

Oikarinen, Lauri, Familiar and Unfamiliar in the Personal Faith History. I: Nils G. Holm (red.), The Familiar and the Unfamiliar in the World Religions. Challenges for Religious Education Today . Åbo Akademi, Åbo 1997. Pp. 224-34. (Religionsvetenskapliga Skrifter, 34.) - Bl.a. om Sneedronningen.

Kierkegaard, Søren, Af en endnu Levendes Papirer. I hans: Skrifter , I. C. A. Reitzel, København 1997. Pp. 7-57. - Cf. kommentarbind I, pp. 65-116 [Tekstredegørelse ved Johnny Kondrup, pp. 67-76; Kommentarer ved Finn Hauberg Mortensen, pp. 77-116.