H.C. Andersen centret

WOOLF, BELLA SIDNEY, Hans Andersen: The Man Who Wrote the Fairy Stories. The Quiver , pp. 315-18.
Artiklen findes under rubrikken The Children's Pages.
Se også nr. 219 0vf.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

STRINDBERG, AUGUST, H. C. Andersen. I hans: Samlade Skrifter , LIV (= Suppl. I): Efterslåtter. Albert Bonnier, Stockholm. Pp. 443-45.
Oprindelig offentliggjort i Politiken 2. apr. 1905 (signeret: August Strindberg, elev av H. C. Andersen).

August Strindberg H. C. Andersen. Till Andersen-jubileet 2 april 1905. I Sverige säga vi inte ens H. C., vi säga Andersen rätt och slätt, ty vi känna endast en Andersen, och det är Andersen. Det är vår och våra föräldrars, vår barndoms, vår mannaålders och vår ålderdoms. När jag som barn fick fatt i en julkalender, hoppade jag alltid över verserna, ty de föreföllo mig så konstlade och prosaiska. Då så Andersens sagor föllo mig i händerna, frågade jag en äldre sakkunnig, om inte detta var poesi. “Nej, det är prosa!” svarade den vise mannen. - “Är detta prosa?” Så minnes jag det lilla kvartformatet med frakturstilen, jag kommer ihåg träsnitten, pilträdet som hörde till “Elddonet”, “Bollen och snurran”, “Tennsoldaten”, “John Blund” (Ole Luikø je), “Snödrottningen” och alla de andra. Och när jag läste och hade läst, blev livet mig så surt. Detta förfärliga vardagsliv med dess småaktighet och orättfärdighet, detta trista enformiga liv i en barnkammare, där vi plantor stodo för tätt och trängdes, kivades om maten och gunsten, blev mig outhärdligt, ty jag hade i Andersens sagovärld fått visshet om tillvaron i en annan värld, en guldålder, i vilken det fanns rättvisa och barmhärtighet, i vilken föräldrarna verkligen smekte sina barn och inte b a r a drogo dem i håret, i vilken något för mig absolut okänt kastade ett rosenskimmer även över fattigdomen och förödmjukelsen, det skimmer som med ett nu oanvändbart ord kallas: kärleken. Också om Orfeus erinrade han, denna skald, som sjöng på prosa, så att ej blott djuren, växterna och stenarna lyssnade och rördes, utan så att leksakerna fingo liv, tomtar och troll blevo verkliga, skolböckerna, dessa fasans ting, blevo poetiska, ja han gav hela Danmarks geografi på fyra sidor! Det var en häxmästare! Så skildes våra vägar. Men vid tjugufem års ålder skulle jag en dag åt en förläggare översätta “Andsersens sista sagor”. Jag märkte nog att tiden gått fram över både honom och mig. Utilismen och nationalekonomien hade då sin tid, och det var inget ont i det, men Pegasus hade blivit spänd för plogen. Dessa sagor vore litet prosaiska, men en av dem var rolig; den hette “Den stora sjöormen”och handlade om telegrafkabeln i Atlanten och om fiskarnas grubblande över denna nya fisk, “som det inte var något slut på”. Det var bra påhittat, och det minns jag ännu. Då jag blev trettio år, skulle min vän Carl Larsson illustrera Andersen, och då förnyade jag bekantskapen, men då hade jag den glädjen att kunna sätta boken i händerna på m i n a barn. Och som de voro barn av sin tid, så frågade de mig, om “det var sant allt det där”. Jag minns inte vad jag svarade! Det var nämligen omkring 1880, då alla gamla sanningar vore satta under diskussion. Jag blev fyrtio år och upptäckte Andersens romaner, på tyska. Jag förundrade mig över den orättfärdighet, varmed man behandlat Andersens romaner. “Bara en spelman” är ju en stor saga, och en av de bästa, och att en roman är poetisk, kan inte längre anses som ett fel! Jag blev femtio år och kom till danska kusten. Cavling kommer ihåg det. Jag bodde i ett lusthus medrankor på väggen; jag strövade omkring i bokskogen och simmade i Öresund, och så lånade jag på lånbiblioteket Andersens Eventyr. Nu ska vi se, om de ha hållit sig! De hade hållit sig! - Elddonet gav ännu gnistor, pilträdet grönskade, tennsoldaten skyldrade gevär, fastän han varit i beröring med rännstenen, och detta år 1900, sedan utilismen och nationalekonomien rullat fram med sina ångvältar. Det var en stark karl! Om lördag fyller min yngsta dotter fyra år, och då skall hon få Andersens sagor, på danska, i vart fall för att hon må titta på bilderna. Kanske hon också kan läsa sagorna, fast jag inte vet det; hon är ju ett underbarn, och hennes mormor var danska, från Odense. Andersen håller sig, och Anbdersen följer mig! Politiken frågar slutligen vad jag har Andersen att tacka för. Jag svarar: Läs mina enkla S a g o r av 1903, och se själv var jag har gått i lära! Många lärare har jag haft: Schiller och Goethe, Victor Hugo och Dickens, Zola och Peladan, men jag vill lika fullt underteckna denna intervju med August Strindberg,
Elev av H. C. Andersen.
(Politiken 2 april 1905, omtryck i Samlade skrifter, femtiofjärde delen: Efterslåtter, 1920) = aaj267

(Bibliografisk kilde: HCAH 2004/121)

DOLLERIS, ANDREAS, Michael Rosing. En dansk Digters Livsførelse. Gyldendal, København. Pp. 94-97.
Om HCA's tilstedeværelse ved MR's bryllup med Agnes Dunlop (1863); med hans tale [se nedenfor] og facsimile af dedikationen i hans gave [bfn1231 = brev ], 3. udg. af Eventyr og Historier.

Naar Huus er reist man sætter Krands paa Stangen;
I Brudehuus, der kommer man med Sangen,
Men til at synge er her altfor faa,
Lad mig da frem med Sangens Banner staae,
Det sig udfolde, flaaggre over Bordet.
Tillad! - Nu er det mig, som her har Ordet.
Fra Norge kom den danske Molière ,
Til Sorø knøtter sig hans Hædersnavn;
Fra Norge kom til Melmpomenes Ære
En Tolk for Kunsten ned til Kjøbenhavn ;
Høit Navnet Michael Rossing lød fra Scenen,
Der for hans Slægt groer endnu Laurbærgrenen,
Der end fornemmes Kunstens høie Kald.
I Dag vi bøie Banner for en Skjald,
Den yngste Michael Rossing . Sorø Vang
Hvor Holbergs Lune tumled' sig engang.
hvor Ingemann har sjunget mangen Sang,
hvor Wilster og Carl Bagger tidt
Af Sangens Musa fik en smuk Visit,
Derfra Du synge, glad, i nordisk Tone.
Din Musa er hos Dig - din lille Kone;
Fra Palmeøen, Korsets Ø hun kom;
Dit lille Huus til Slot hun trylle om,
Og kommer der en Dag med Regn og Slud,
i Kjærlighed det Skjønne foldes ud
For Hjertes Solskin svinder hver en Skygge,
Og Lykkens Blomst som en Sanct Hans Urt groer
Henunder Husets Loft. - Nu Held og Lykke!
Velsignet hver som elsker, haaber troer!

Basnæs den 1. August 1863.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

HELWEG, HJALMAR, H. C. Andersen. En psykiatrisk Studie. H. Hagerup, København. 202 pp.
Anm.: Otto Gelsted, Ekstrabladet 11. nov.; Chr. Kirchhoff-Larsen, Berlingske Tidende (aften) 24. okt.; cf. Jonathan, Apropos [..], smst. 29. okt. E. munk, Højskolebladet 1928, sp. 603-05. - Se også Elith Reumert, I Anledning af Dr. Helwegs Skrift om H. C. Andersen, Politiken 18. dec., - hvortil I. H. Leunbach, Et Par Bemærkninger om Homoseksualitet, smst. 26. dec. - Cf. nr. 599 og 609 ndf. - 2. udg., 1954 (nr. 1489 ndf.). 2. opl., 1984 (Janssenpharma, Birkerød); fotografisk optryk med tilføjet introduktion, pp. 203-06, ved Niels Juel-Nielsen. NB, at man tilsyneladende ikke har bemærket 2. udg., 1954 (AaJ nr. 1489 ).

(Bibliografisk kilde: HCAH)

REUMERT, ELITH, Hans Andersen the Man. Translated from the Danish by Jessie Bröchner. Methuen & Co., London. xvi, 192 pp., 26 pl.
Forord pp. v-xii (ikke i den danske udg., nr. 472 ovf.). - Anm.: Clennell Wilkinson, The London Mercury XVII (nov.-apr.) 1927-28, pp. 476-77; The Church Times XCVIII, p. 768; The New Statesman XXX 1927-28, pp. 698, 700; The Times Literary Supplement , p. 975. Fotografisk optryk, 1971 (Gale Research Co., Detroit). Beckett's February 17, 1928.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1954/542)

Det er Synd, hvad man siger om Andersen! H. C. Ørsteds Barnebarn, Frøken Petra Scharling, fortæller om Onsdagsmiddagene sammen med H. C. Andersen i sine Bedsteforældres Hjem. Berlingske Tidende (morgen) 9. jun.
Mærket nls.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

TOPSØE-JENSEN, H. G. (medd. & komm.), [H. C. Andersen og Hertuginden af Augustenborg, I:] Interessant Fund af H. C. Andersen Manuskripter; [II:] Ukendte Digte af H. C. Andersen,

Bout rimé over temaet "Jenny Lind", dateret 31 August 1844.

Forstyrret i Hoved var Mand og Muus
Alle vilde hen i Thalias Huus
De vare hinanden færdig at myrde.
Ingen var Nogen en trofast Hyrde.
Ikke heller, hvorledes det gik eller slap.
Alle vilde nyde den store Lykke
At høre Sangens det udvalgte Smykke,
Der hævedes saa i Blad og i Post.
Man vidste det ei var Hverdags Kost.
Ja, Gud bevar'os, hvor det blev en Aften
Man revned' reent af Begeistrings Saften.
Med blomster og Bravo,man sagde Tak.
Og hjemme ved Theen blev der en Snak.

Impromptu paa det kongelige Dampskib Kiel, da Maanen stod op over Nordsøen.
See hist et glødende Hjerte Staae,
I Bølgerne fik det jo Daaben.
Men her de levende Hjerter slaae,
Hjerter i Danmarks Vaaben.

[III:] H. C. Andersens ukendte Breve til Augustenborg; [IV:] H. C. Andersen fik Fornemmelsen af Tyskheden; [V:] H. C. Andersen skriver: En Lykkestjerne staar over mig og mine Skrifter. Berlingske Tidende (søndag) 10., 17. og 24. nov. samt 1. og 8. dec.

(Bibliografisk kilde: HCAH A-484)

[a:] Hans Christian Andersen. The Maker of Fairy Tales. Edited by JEAN HERSHOLT and Illustrated with Drawings by FRITZ KREDEL. The First of Two Volumes. The Limited Editions Club, New York. xviii, 180 pp. - [b:] Fairy Tales by Hans Christian Andersen. Translated from the Danish by JEAN HERSHOLT with Hand-colored Illustrations by FRITZ KREDEL. The Second of Two Volumes. The Limited Editions Club, New York. 399 pp.
a) Indledning pp. vii-xiv; JH, Denmark's Ugly Duckling. Andersen - the Man and his Work, pp. 1-15; Waldemar Westergaard (overs. & komm.), A Series of Letters from Hans Christian Andersen to Horace Scudder, pp. 19-91, med noter pp. 93-104; The Thirteen Stories by Hans Christian Andersen which were printed for the first time in America (i nyoversættelse ved JH), pp. 107-80. - a-b) Anm.: Henry Hellssen, Berlingske Aftenavis 8. jun. 1946.

(Bibliografisk kilde: Bredsdorff)

(Bibliografisk kilde: HCAH 1971/611 a, 1946/17)

NEIIENDAM, JAN, Et utrykt Digt af H. C. Andersen paa Teatermuseet. Spectator. Tidsskrift for populærvidenskabelig Forskning I 1943-44, sp. 69-71.
: Digtet Paa Dandseskolen gaaer en Dands. [Foræret til Nicolai Bøgh, hvorfra det kom til Teatermuseet]

(til Melodi af Menuetten af Elverhøi):
Paa Dandseskolen gaaer en Dands af Scenens bedste Kræfter:
Humeur og Ungdomssind gir Glands, saa at det straaler efter!
Det er det rette Dandse-Sted, her Dandsen er som hjemme -
og saa er der en Tanke med, den maa man ikke glemme!

Det kjender jo og veed enhver, ja, det er klart som Solen,
den danske Scnenes Koryphæer gik ud fra Dandseskolen.
De Snillets adelbaarne to, hvis Mærke aldrig brister,
i Kunstens Stamtræ Væxten groe: Fru Heiberg, Ludvig Phister!

I Dandsen er just Fuglens Flugt, løs Fuglens bundne Tunge,
da vil den tale dybt og smukt og ret af Hjertet sjunge.

Vi syngende i Dandsen gaaer, der sig udfolder Talen,
see da vi Scenens Treklang faaer, de raade her i Salen!
I Ungdoms Friskhed og Humeur nu straaler Øiets Kjerte.
Den hele Verden faar Couler kun fra eens eget Hjerte.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

GEISMAR, MOGENS, Med H. C. Andersen bliver man aldrig færdig. Samtale med [..] H. G. Olrik. Fyns Tidende 13. jun.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Tre Eventyr. Med Forord af BO GRØNBECH. Tegninger af HERLUF JENSENIUS. Rasmus Naver, København. 54 pp.
Forord pp. 7-10. - Indhold: Nissen hos Spekhøkeren, Lygtemændene ere i Byen, sagde Mosekonen og Hvad man kan hitte paa. - Anm.: Hans Brix, Berlingske Aftenavis 27. okt.; Kai Flor, Berlingske Tidende, 26.10.1947; Chr. Kirchhoff-larsen, Børsen, 4.11.1947; Ekstrabladet, 6. nov.; Fyens Stiftstidende, 4. dec.; Fyns Venstreblad, 8. nov.; Kristeligt Dagblad, 10. nov.; Nationaltidende, 12. nov.; Politiken, 4. dec.; Aalborg Amtstidende, 13. nov.;

(Bibliografisk kilde: HCAH)

KRAGH-JACOBSEN, SVEND, Enestaaende H. C. Andersen-Bog for første Gang i Handelen. Billed-Bogen til Rigmor Stampe [... med "knallertvers"]. Berlingske Tidende 6. maj. Tilbudt "H.C. Andersens Hus" i Odense, der fandt prisen altfor høj. Museumsudvalget takkede nej, da man i forvejen har tre lignende og næppe ringere billedbøger. Nyborg Social Demokrat, 8. maj 1951.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

ADMONI, V. & T. SIL'MAN, Jubilejnoje izdanije skazok Andersena. Inostrannaja literatura, 1955, nr. 2, pp. 214-17. (*)

RODE, EDITH, Man lyttede -. Berlingske Aftenavis 26. mar.
Om HCA's talestemme.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

BRODERSEN, CHR. N., Ingen er født for silde. Vendsyssel Tidende 23.6.1955. - Dimissionstale med udgangspunkt i Hvad man kan hitte paa.

SIL'MAN, T., Chans Kristian Andersen. O literature dlja detej, 2, 1957, pp. 96-129. (*)

Hur man hittar sagor. Katalog över det svenska sagobeståndet 1910-1960. Bibliotekstjänst, Lund. Se reg.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

SLAYTER, E., Man Who Believed in Fairies: Life of Hans Christian Andersen. Farmer's Weekly (Bloemfontein, Sydafrika) CIV, pp. 68-69.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Skazki i istorii , I-II. Chudo_estvennaja literatura, Leningrad 1969. 494; 655 pp. - Indledning af T. Sil'man, I pp. 5-26. Tekstudvalget foretaget af L. Ju. Braude, mens illustrationerne skyldes G. A. V. Traugot. - Anm.: Paul Flandrup, Anderseniana , 3. rk., 1:2, 1971, pp. 243-44. - 2. udg., 1977.

Sil'man, T. I., Nabljudenija nad sintaksi_eskim stilem skazok Andersena. Skandinavskij Sbornik , 14, 1969, pp. 266-73. - Svensk resumé, Om det syntaktiska språket i Andersens sagor, p. 274.

Oldenburg, Henrik, Digter og kritiker. Morgenposten 23.11.1969. - Om brevvekslingen mellem HCA og Georg Brandes i anledning af Hvad man kan hitte paa.

(Bibliografisk kilde: HCAH)

Spink, Reginald, Hans Christian Andersen and his World . Thames & Hudson, London 1972. 128 pp. - Anm.: Jørgen Aldrich, Fyens Stiftstidende, 17.7.1972; Hans Andersen, Jyllands-Posten 21.6.1972; W. Glyn Jones, Denmark. A Quarterly Review of Anglo-Danish Relations , nr. 160, 1972, p. 17; Aage Jørgensen, Danske Studier, p. 660, vol 34, 1973; H. Topsøe-Jensen, Anderseniana , 3. rk., 2:1, 1974, pp. 88-90; Anm: "That Andersen Man", Danish Journal . - På japansk 1978 (nr. 588 ndf.).

(Bibliografisk kilde: HCAH 1972/34, 1972/155, 1972/109, 1972/108; Anm.: 1972/228)

Spink, Reginald, Hans Christian Andersen. The Man and his Work . Høst & Søn, Copenhagen 1972. 64 pp. - Indledning af Erik Dal pp. 7-8. - Nye opl., 1978 og 1981.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1972/108)

Lederer, Wolfgang, The Kiss of the Snow Queen. Hans Christian Andersen and Man's Redemption by Woman . University of California Press, Berkeley / Los Angeles / London 1986. xiv, 262 pp. - Heri pp. 187-220 The Snow Queen i Jean Hersholts oversættelse (AaJ nr. 1399). - Anm.: Georgina Boyes, Folklore, Vol. 100, No. 1 (1989), p. 127; Pål Bjørby, Scandinavian Studies , 62, 1990, pp. 491-95; Heinrich Detering, Skandinavistik , 21, 1991, pp. 59-61; Betsy Hearne, Library Quarterly, 1988, jan. p. 92; Viggo Hjørnager Pedersen, Anderseniana , 1989, pp. 73-74; Janet Adam Smith, The New York Review of Books , 38:12, 27.6.1991, pp. 26 og 28-31.

(Bibliografisk kilde: HCAH 1987/91)

Götzsche, Hans, Översättning av stil, eller Varför kan man inte översätta H. C. Andersen till svenska. I: Peter Cassirer (red.), Stilsymposiet i Göteborg 21-23 maj 1992 . Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, Göteborg 1994. Pp. 119-35. - På engelsk, let forkortet, i Andersen og Verden , 1993 (cf. AaJ II:1523).